Emojis – hur blev de en så stor del av dagens vardagliga kommunikation?

Vi lever i en digitaliserad värld och penna och papper har i stor utsträckning bytts ut mot fingrar på en touchskärm. Något som tagit ett stort kliv in i den vardagliga skriftliga kommunikationen är emojis. Emojis har till och med blivit så stort att de har fått en alldeles egen dag – idag, 17 juli, firar vi nämligen Emojidagen. Vad är historien bakom emojis? Och hur påverkar de vår kommunikation?
Snabba fakta om emojis:

Emojis är symboler vars syfte är att visa en känsloyttring och/eller förstärka det du skriver.

Emojis kommer ursprungligen från Japan, där de första gången dök upp 2005 hos telefonoperatörer och mobiltillverkare. Apple ses  sedan som den aktör som därefter spred emojis till övriga delar av världen, vilket var tre år senare. Då fanns emojis tillgängliga i en egen app och 2011 blev emojis integrerade direkt i Apples tangentbord. Andra tillverkare och aktörer följde efter Apple och den globala emojieffekten var ett faktum.

Idag finns flera tusen symboler som visar allt från känslor, djur, mat, fordon, flaggor, hobbies, med mera och utbudet växer ständigt för att hålla sig ajour med vad som händer runt om i världen. Många symboler var ursprungligen på olika sätt kopplade till den japanska kulturen, exempelvis kunde ses i matkategorin som visade symboler för japansk mat, men exempelvis inte för västerländsk mat. Påverkan från användarna är dock stor och idag finns symboler för allt från tacos till korv och popcorn.

2010 grundades kommittén Unicode Consortium med medlemmar från flera tunga namn från teknikbranschen. En gång om året hålls ett möte, då nya emojis röstas fram och inaktuella plockas bort.
Vilken emoji skulle du vilja använda i din kommunikation?

Att fundera på:

Kan emojis på något sätt användas i eller relatera till skolans värld och våra elever?

Hur påverkar emojis vårt språk och kommunikation?

Finns det tillfällen då det kan vara bra eller mindre bra att använda sig av emojis?

Hur tror du att den skriftliga kommunikationen ser ut om 50 år?

 

4 tips för smartare användning av talsyntesprogram – för alla elever

Marcus Alvarsson är legitimerad lärare och arbetar idag på Svensk Talteknologi som erbjuder verktyg till skolor inom områdena läsa, skriva samt språkinlärning. Ett av de digitala verktyg som används mest i svenska skolor är talsyntesen, som för många är ett stort stöd i läs- och skrivprocessen. Det många inte tänker på är att talsyntesen kan användas på ännu fler smarta sätt.

– Användaren kan till exempel lyssna på text från internet, text i ett mail eller i ett dokument som läraren har delat. Många använder dessutom talsyntesprogram inom att Skriva sig till läsning (ASL), genom bland annat att använda bokstavningsljudning, förklarar Marcus.

Hos Svensk Talteknologi och i Skolon hittar du ClaroRead som är Sveriges mest använda talsyntes. Utöver uppläsning har ClaroRead dessutom en mängd ytterligare lättanvända funktioner för att underlätta lärandet – för alla elever.

Marcus delar med sig av fyra snabba tips om hur talsyntesen kan användas på ett ännu smartare sätt!

Fyra snabba talsyntestips med Marcus
1. Korrekturlyssna
ClaroRead – Sveriges populäraste talsyntes.

Talsyntesen är ärlig. Den läser upp precis det du har skrivit, inte det du tror att du har skrivit. Bearbeta texten genom att lyssna på den innan du skickar den vidare (ja, tipsen är korrekturlyssnade).

2. Skapa ljudfil

Gör snabbt en ljudfil av ett dokument som du behöver läsa in dig på. Lyssna sedan till exempel i din telefon när du är ute och springer eller åker buss.

3. Lär dig nya språk

När du vill lära dig ett nytt språk är det ypperligt att lyssna med talsyntesen och följa med i texten via ”rullande” markörmedföljning. Detta gör att du aktiverar fler sinnen och förhoppningsvis lär dig ett språk bättre och snabbare.

​4. Studieverktyg​

​Skolor som har licens för ClaroRead Plus har per automatik tillgång till en mängd andra studieverktyg, glöm inte bort att kolla in dem också! Där finns bland annat mindmapping-program, källhanteringsprogram, samt ​anteckningsstöd. Dessa program ger användaren stora möjligheter att utveckla sitt sätt att skriva och studera på.

Relaterat material:

Det här är programmet som hjälper hälften av Sveriges kommuner med språkundervisning

Modersmålsdagen – det här är programmet som hjälper hälften av Sveriges kommuner med språkundervisning

Det finns över 6000 olika språk i världen. I Sverige finns ingen officiell språkstatistik, men utöver svenska, så beräknar man att det talas runt 200 modersmål i landet. Idag den 21 februari är det Internationella Modersmålsdagen, som 1999 instiftades av Unesco med syftet att påminna om alla människors rätt att fritt tala och skriva sitt modersmål. Med digitaliseringens hjälp finns nu nya möjligheter till just detta.

Anders Abrahamsson grundade för 20 år sedan Svensk Talteknologi med målet att alla elever ska gå ut skolan med kunskapen att kunna läsa och skriva. Men, Svensk Talteknologi fokuserar inte bara på läsa och skriva, utan numera även på språkinlärning. Dels riktar man in sig på produkter för traditionell språkinlärning, men också för nyanlända som behöver lära sig svenska och i modersmålsundervisning. En av de populäraste produkterna är ClaroRead Plus, en talsyntes som används som standard av över hälften av Sveriges kommuner.

Anders, hur kan ClaroRead Plus hjälpa till i modersmålsundervisningen?
ClaroRead Plus används av över hälften av Sveriges kommuner.

I ClaroRead Plus finns en mängd användbara funktioner. Det är en talsyntes som kan läsa upp texter som finns på webbsidor, i worddokument, digitala böcker, med mera. Du kan även lyssna på dina egna texter medan du skriver och på egen hand kontrollera att det låter bra. Programmet innehåller också rättstavning och en skanningsfunktion, så att du kan göra PDF-filer uppläsningsbara.

Hur fungerar rösterna och språken i talsyntesen?

Förutom svenska är engelska det populäraste språket, men det många inte vet är att det i ClaroRead ingår 30 språk, med totalt 80 röster. Det innebär att de olika språken också har flera olika röster, som t.ex. en manlig och en kvinnlig röst. Detta för att användare föredrar att lyssna till olika röster och talare. Ska man lyssna mycket är det viktigt att kunna variera sättet man lyssnar på.

Att kunna läsa och lyssna på text i ett ämne som eleven är intresserad av, har också visat sig öka intresset för ämnet ännu mer enligt de pedagoger som vi pratat med och som har elever som använder talsyntesen.

Vilken roll spelar digitaliseringen för modersmålsundervisningen?

Digitaliseringen spelar stor roll för modersmålsundervisningen. Den har underlättat mycket, då det idag är enklare att kunna höra, tala och skriva i sitt modersmål än tidigare. Tidigare i traditionell undervisning har det varit mycket lite fokus på att just höra och tala, vilket nu alltså är mycket smidigare med hjälp av digitaliseringen.

Fokus har ökat stort inom området, då antalet elever som behöver modersmålsundervisning har blivit fler. Därför har vi också ökat antal produkter som fokuserar på just modersmål, men också produkter som gör att elever kan lära sig svenska som andraspråk, så att alla ska kunna hänga med i skolan.

 

Sök i bloggen

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Search in posts
Search in pages
Filter by Categories
Användare & kommuner
Inspiration & kunskap
Mässor/events
Nyheter/media
Partners
Tips & trix
  • Kategorier