Skolans digitalisering tar fart 2018 – 3 punkter att ha koll på

Skolans digitalisering tar fart 2018 och det innebär flera nyheter för skolledare, lärare och elever.
Vad tycker du om förändringarna?

Den digitala kompetensen stärks i läroplanen

Skolan har i uppgift att utveckla elevers digitala kompetens och nu har regeringen beslutat om att denna punkt styrks i läroplanen för grundskolan och gymnasiet.

Revideringen av läroplanen innebär bland annat:
– Att programmering införs som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan, framförallt i teknik- och matematikämnena.
– Att stärka elevernas källkritiska förmåga.
– Att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik.
– Att arbeta med digitala texter, medier och verktyg.
– Att använda och förstå digitala system och tjänster.
– Att utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle.

Läs mer om regeringens beslut här.

Digitala nationella prov blir verklighet

På uppdrag av regeringen har Skolverket fått i uppgift att se till att de nationella proven digitaliseras och att det görs enligt ett gemensamt ramverk, så att proven blir tillgängliga, likvärdiga och användarvänliga för alla. Detta ramverk gör också att man beslutat om att införa en extern bedömning, som gör att de digitala proven avidentifieras och rättas av någon annan än den lärare som eleven har. Det innebär att alla elever får en rättvis bedömning av sitt prov.

Med start från höstterminen i år, så kommer det att genomföras en försöksverksamhet, vilket innebär att de digitaliserade proven och extern bedömning införs steg för steg. År 2022 ska de digitala proven vara fullt införda.

Läs mer från regeringen om de digitala proven här.

GDPR – ersätter PUL

Den nya dataförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) gäller för alla organisationer inom EU som på något sätt hanterar personuppgifter, däribland skolor och kommuner.

Syftet med den nya förordningen, som ersätter tidigare PUL, är att skydda medborgarnas persondata, t.ex. vilka uppgifter som en organisation har om en individ, i form av personnummer, adresser, bilder eller andra uppgifter som kan identifiera en person. Individen får nu rätten till tydlig information om hur användardatan hanteras och möjlighet att ändra uppgifter, få information flyttad eller raderad. Detta gör bland annat att organisationer måste förstärka sitt arbete gällande säkerhet, vilken information man sparar och varför. Man måste också se till att ha rutiner för eventuella incidentrapporteringar, om t.ex. intrång skulle inträffa.

Om en organisation bryter mot den nya förordningen riskerar man höga bötesbelopp.
Förordningen börjar gälla den 25 maj 2018.

Läs mer om GDPR från Datainspektionen här.

Se filmen med GDPR-tips från IT-chef Ole Lidegran här.

Programmering på schemat 2018: Tips och råd från experten Karin Nygårds

Som en del av regeringens satsning gällande att digitalisera den svenska skolan, så införs nu programmering som ett tydligt inslag i undervisningen under 2018 i ämnena matematik och teknik – något som visat sig oroa många lärare. Karin Nygårds är ett känt ansikte i IKT-kretsar, då hon föreläser om just programmering, synts som programledare för UR:s ”Programmera mera” – och van vid att lugna oroade lärare som berörs av den nya satsningen.


Vad tänker du om att programmering införs som ett inslag i undervisningen, Karin?

Det känns som att jag lever och andas detta just nu. För mig ligger fokus på att försöka hjälpa lärare att känna sig trygga och lugna och inte få panik inför det nya innehållet. Jag hinner inte fundera så mycket på om det borde ha gjorts på ett annat sätt, för det här är den verklighet vi har och det är den här planen som ska genomföras. Nu kör vi liksom.

8 av 10 mattelärare känner sig osäkra på att lära ut programmering, enligt en undersökning gjord av Lärarnas Riksförbund. Programmering på schemat, behöver man få panik?
För låg- och mellanstadielärare ser jag ingen anledning alls till panik. Det är faktiskt inte så mycket som krävs av lärarna och vi måste komma ihåg att ett centralt innehåll inte vänder upp och ner på hela undervisningen. För den osäkre läraren duger det gott att prova på med hjälp av någon av alla resurser som finns tillgängliga gratis online.

För högstadiet är det lite knivigare och där är det ju också mer pressat med betygen. Mitt grundråd är ändå att ta det lugnt och ta hjälp av varandra i kollegiet. Om något år kommer vi att ha bättre utbildningar i ämnet, och framför allt kommer vi tydligare veta vad vi ska ägna oss åt. Det kommer att se annorlunda ut om bara två år när vi har elever som har fått grunderna. Hur går vi vidare? Hur långt är vettigt att gå? Det är sådant som vi lärare måste mejsla fram genom praktiknära forskning.

Vilka utmaningar tror du att det finns med att programmering ska bli en del av undervisningen?
Tyvärr är det fortfarande många som kämpar med att få tekniken att fungera på skolor. Dålig hårdvara, hopplös mjukvara och kass uppkoppling. Jag förstår lärare som inte orkar ta in tekniken i klassrummet när det inte fungerar. Dessutom ser jag tidsbristen som ett problem. Om lärarna inte får avsatt tid att ta till sig nyheterna, så är det svårt att orka med.

Vilka effekter tror du att det kan ge för framtiden att våra elever får möjligheten att programmera på skoltid?
Min grundtanke har hela tiden varit att kunskap om hur digitala system är uppbyggda gör oss till mer kritiska konsumenter och till möjliga producenter. Det är en effekt. Sedan hoppas jag att eleverna med hjälp av datorkraft kan visualisera sina tankar och idéer på ett nytt sätt. Programmering är ett kraftfullt verktyg att lära sig.

Kan alla lära sig att programmera?
Ja, visst kan alla lära sig programmera, men precis som vi är olika duktiga på att skriva, måla, spela fotboll och sy, så är vissa mer lagda åt programmering. Sedan har vi kanske vissa fördomar om hur en person som är duktig i programmering är. Jag hade t.ex. inte koll på att min förmåga att lägga schema, min kärlek till lego och mitt nördiga intresse för kartor, faktiskt är tecken på att programmering passar mig. Det tog 37 år innan jag kom på det.

Till sist, kan man ha nytta av programmering i andra sammanhang?
För mig har det gjort mig säkrare på att hantera teknik. Min gamla teknikrädsla är borta. Sedan har det också gett mig nya sätt att strukturera mina tankar, men det vet jag är väldigt olika jämfört med hur till exempel mina programmerarvänner känner. Jag antar att vi använder våra förmågor och kunskaper på olika sätt!

Foto på Karin Nygårds: Severus Tenenbaums

Sök i bloggen

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Search in posts
Search in pages
Filter by Categories
Användare & kommuner
Inspiration & kunskap
Mässor/events
Nyheter/media
Partners
Tips & trix
  • Kategorier