Vem i skolans värld inspirerar dig?

Vinnande tankar – namnet på vårt inspirationsmagasin där vi har pratat med personer som på något sätt inspirerar i skolans värld. Vi vill vara med och lyfta de personer som gör det där lilla extra. Som kommit på en unik idé, tagit ett initiativ och/eller lyft våra elever till nya nivåer. Så läs och tänk efter, vem i skolans värld inspirerar just dig? Och vad kan du göra för att inspirera andra?
I det här numret av Vinnande tankar kan du bland annat läsa om:


”Sverige skall bli det ledande landet i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter och effekter i utbildningssystemet”

VD för branschorganisationen Swedish Edtech Industry, Jannie Jeppesen, berättar om nutid och framtid för den svenska skolans digitalisering och hur bolagsmedlemmar kan bidra på bästa sätt.

”Alla elever skall vara inloggade och igång inom 30 sekunder”
Oliver Lundgren, VD för Skolon, om lösningen som gör betydande skillnad i det digitala klassrummet.

Hur digital är du?
Testa dig själv i vårt digitaliseringsquiz – blir du traditionalisten, digitalisten eller mittimellan?

Allt om GDPR
Värdefulla tips från advokaten om vad du ska tänka på.

Programmera mera med Karin Nygårds
Programmering på schemat! Behöver jag som lärare få panik? Programmeringsexperten och SVT-profilen Karin Nygårds ger sina råd och tankar.

”Bara genom att jag projicerar text och bild på stor skärm när jag läser, så blir läsningen mer spännande för barnen”
Skolbibliotekarien Tobias Gard om hur man med digitala metoder kan väcka stor läslust hos eleverna – med goda resultat som följd.

Så kan du använda sociala medier för att nå ut till eleverna
Prisade superläraren och instagramprofilen Magister Nordström om sitt arbetssätt med sociala medier som gjort succé både i och utanför klassrummet.

Alla artiklar hittar du här.

 

 

Följ med i jakten på världens bästa skola – hur når vi den?

I Sanoma Utbildnings intervjuserie får ni träffa intressanta personer som på olika sätt bidrar till jakten på världens bästa skola. Frågan är: Hur når vi dit?

Hur hanterar vi den svenska skolans utmaningar? Och hur tar vi hand om alla nya möjligheter? Runt omkring oss finns massor av kunskap och erfarenhet som vi kan ta del av, om vi bara vågar tänka nytt och fritt. Med en fot i klassrummet och en stor dos nyfikenhet försöker vi ta reda på hur den svenska skolan kan utvecklas åt rätt håll.

Varför är programmering viktigt? Är nyckeln till en bättre skola kreativitet och det skrivna ordet? Kan rätt kost hjälpa eleverna? Vilken roll spelar den fysiska miljön? Och hur får vi med oss så många som möjligt på den digitala resan?

I Sanoma Utbildnings intervjuserie träffar ni:

Oliver Lundgren, VD på Skolon
Om att få med alla på den digitala resan

Karin Nygårds, lärare, författare och programledare
Om programmering och framtidstro

Stojanka Drinic, biträdande rektor på Nya Elementar
Om att tänka nytt och våga misslyckas

Cecilia Walton, kock och kostrådgivare på Kreativa Kök
Om hur maten påverkar inlärning i skolan

Lars Bjerhem, Martela Group, arbetsmiljöspecialister
Om hur miljön kan bidra till en bättre skola

Dilsa Demirbag-Sten, Generalsekreterare för Berättarministeriet
Om hur berättande och kreativitet kan göra skolan mer jämlik

Alla intervjuer och filmklipp hittar ni hos Sanoma Utbildning – Jakten på världens bästa skola.

Grattis, Skolonbloggen – här är populära digitaliseringsnyheter från året!

Idag fyller Skolonbloggen år!
Det firar vi med att dela med oss av några av de populäraste inläggen från året som gått:

 

Lansering av Skolon 4.0 – 8 nyutvecklade funktioner för ännu enklare digitalt lärande

Skolon lanserade på SETT 8 nya funktioner som innebär att det blir ännu smidigare för lärare och elever att arbeta digitalt, följa upp resultat och effektivt arbeta med skolans lärplattform och integrationer till Microsoft och Google. Digitalt lärande har aldrig varit enklare!

Läs inlägget här.
Läs och se mer av funktionerna på vår sajt om Skolon 4.0 här.

 

GDPR-tips till skolor och kommuner från advokaten

Att GDPR är en av årets mest aktuella frågor syns i statistiken – ett av årets mest lästa inlägg är när advokat Fredrik Engström ger sina tips kring vad skolor och kommuner bör tänka på i sitt arbete inför GDPR som träder i kraft 25 maj.

Läs inlägget här.
Se filmen med advokat Fredrik Engström här.

 

Hantera 1000 digitala skolverktyg och läromedel på samma ställe – såhär enkelt är det

Möjligheten att få veta mer om hur en skola kan samla digitala verktyg och läromedel från olika leverantörer på ett ställe lockade många läsare. Samla verktygen ni redan har, hitta, testa och köp nya, samt hantera alla licenser på ett ställe – busenkelt!

Läs inlägget här.

 

Skolans digitalisering tar fart 2018 – tre punkter att ha koll på

Digital kompetens stärks i läroplanen, bland annat genom införande av digitala prov, programmering som en del av grundämnena, fokus på källkritiskt arbete och GDPR som ersätter tidigare PuL. 2018 blir verkligen digitaliseringens år, vad innebär nyheterna?

Läs inlägget här.

 

 

Programmering på schemat 2018 – tips och råd från experten Karin Nygårds

Programmering blir, som nämnts ovan, en del av matematik och teknik och många lärare har enligt undersökningar visat sig oroa sig för vad det innebär Måste man vara ett teknikproffs eller inbiten programmerare för att hänga med? Vi frågade experten Karin Nygårds, lärare och känd från SVT-programmet ”Programmera mera”!

Läs inlägget här.

 

Digilär lanserar tusentals djuplänkar i Skolon

För skolor som använder Digilärs populära och heldigitala läromedel, så blir det nu ännu smidigare att komma åt just den sida, stycke eller kapitel som man önskar att nå! Djuplänkar ger nämligen användaren möjlighet att direkt hamna där man vill i ett digitalt läromedel, samt med ett knapptryck dela med sig av information till lärare, elever eller som innehåll i exempelvis en läxa. Supermart!

Läs inlägget här.

Dag två på SETT: Besöksrekord!

Torsdagsmorgonen inleddes med programmeringstips från Zcooly Sverige.
Fullsatt i publiken – ett ämne som verkligen lockar!

Jerker Porat, lärinspiratör på Microsoft Sverige, berättade om hur man på ett smart sätt kan använda Skolon och Microsoft Teams tillsammans.

Adam Palmquist, förespråkare av gamification i skolan, gav verkligen besökare en ny syn på hur man kan använda spel på ett positivt sätt i skolan.

PREMIÄR! Oliver Lundgren, VD för Skolon, lockade storpublik när 8 aldrig tidigare visade nyheter levererades live på SETT.

Peter Skog från Kikora Sverige talade om Kikora – Mattemaraton – ett initiativ för att locka lusten till matematik. Smart!

Hej från våra vänner på Avalon Solutions – Michel och David! De talade om hur man kan maximera nyttan med Google i klassrummet. Tredje året vi får besök från er och tredje året som det var full publik. Kul!

Hallå, hallå från scenen, Magister Nordström! Rickard Nordström är läraren som framgångsrikt arbetat med sociala medier i skolan och som sprider sin kunskap, glädje och inspiration med sitt instagramkonto.

Sch, filminspelning pågår! Anna Åkerfeldt som precis släppt en bok från Liber AB om ett av årets hetaste ämnen, programmering, agerar vant och proffsigt framför kameran. 

Tack för er föreläsning i torsdagens Speakers Corner, Ulrika Jonson, IKT-ansvarig i Södertälje kommun, och Marcus Alvarsson från Svensk TalTeknologi AB!

Wow, vilken dag! Det ryktades om besöksrekord och tro oss – det kände vi av! Många nyfikna besökare och hög inspirationsnivå. Vi ses imorgon!

3D, programmering, Chromebooks och kollegialt lärande – i den här kommunen spirar skolans digitalisering

Ingegerd Åberg är IKT-samordnare i Karlshamns kommun – en kommun som aktivt arbetar med digitalisering som en naturlig del i lärprocessen med IKT-enheten som ett centralt stöd för lärare och elever. Sedan 2010 har kommunen arbetat med att i etapper införa datorer till alla elever i både grundskolan och gymnasiet. Sista etappen genomfördes 2016, då alla från åk 1 till 6 fick varsin Chromebook. Nu spirar digitaliseringen i kommunen.

– Det har hänt mycket under de senaste åren och vi märker att den digitala kompetensen, både hos rektorer, lärare, pedagoger och elever har ökat. Det är stor efterfrågan på IKT-pedagogernas kompetens och det är ett gott tecken på att viljan att utvecklas inom detta område är stor. Flera stora IKT-dagar har genomförts och även mindre, mer frekventa kompetensutvecklingsinsatser sker fortlöpande, berättar Ingegerd.

Ingegerd Åberg.
3D-arbete inkluderas i flertalet ämnen

I kommunen, närmare bestämt på Norrevångskolan, arbetar även lärarna Martin Löfgren och Per Ahlkvist som två år i rad nominerats till prestigefyllda Guldäpplet. Guldäpplet prisar årligen lärare som förnyat undervisningen med stöd av IT. Norrevångskolan har till exempel under många år arbetat med 3D med just Per och kollegan Mia Lägnert i spetsen.

– I den digitala profilen på Norrevångskolan har vi låtit eleverna arbeta med 3D på olika sätt under ett antal år. Bland annat har vi samarbetat med Stadsbyggnadskontoret och låtit eleverna bygga en ny stadsdel i Karlshamn i 3D. Jag, Per och IKT-pedagogen Mikael Jönsson har också spelat in ett antal tutorials som eleverna enkelt kan följa, säger Mia.

Mia Lägnert.

Satsningen på ny teknik på Norrevångsskolan har varit möjlig genom stipendier från EC-stiftelsen i Svängsta, något som har moderniserat och förändrat undervisningen i teknikämnet. Idag lär sig samtliga elever i åk 8 att rita i 3D och ritningarna skrivs sedan ut på en av skolans 3D-skrivare.

– Ambitionen är att förbereda eleverna på det teknikintensiva samhälle som vi lever i och ge dem möjligheter att lära sig områden de annars inte kommer i kontakt med i skolan. Även textilslöjden har använt sig av att arbeta med 3D-tekniken och förhoppningen är att denna teknik även ska bli en del av ännu fler ämnen, utvecklar Mia.

Programmering blir en naturlig del av undervisningen

Under 2018 revideras läroplanen, där bland annat den digitala kompetensen stärks ytterligare. Nytt på schemat blir bland annat programmering som ett tydligt inslag i matte- och teknikämnena. Möllegårdens skola är en av skolorna som redan nu kommit långt med implementeringen av programmering i undervisningen. Bland annat arbetar man med Micro:bit – en liten dator som eleverna enkelt kan få saker att göra, genom att själva programmera den.

Möllegårdens skola är en F-6 skola där man medvetet har arbetat med digitalisering för att alla elever ska få en likvärdig utbildning. Alla pedagoger har kollegialt arbetat med att utveckla sin digitala kompetens, både genom att dela erfarenheter med varandra, men även med stöd av IKT-pedagog.

Eva Eriksson.

– När vi började närma oss programmering lade vi mycket tid på grunderna och diskuterade vad programmering innebär och varför det är viktigt att arbeta med programmering i skolan. Under pedagogiska samtal och kollegahandledning förde vi diskussioner, men vi arbetade även praktiskt med konkreta övningar och lekar som sedan kunde användas med eleverna. Det diskuterades mycket begrepp och stegvisa instruktioner, samt om hur programmering kan bli en naturlig del i undervisningen, förklarar Eva Eriksson på Möllegårdens skola.

När pedagogerna kände sig trygga med de analoga grunderna gick man sedan vidare till blockprogrammering. Eva berättar vidare:

– Personalgruppen valde att alla skulle börja med code.org och efterhand kunde de som arbetar med äldre elever gå vidare med Scratch. Personalen fick möjlighet att arbeta med programmen tillsammans, för att sedan kunna gå vidare med arbetet med sina elever i klassrummet.

Skolan har nu tillgång till en uppsättning micro:bit och en mbot. Nästa steg blir att synliggöra hur man kan omsätta kod och programmering till en fysisk handling för att ytterligare förstärka förståelsen för programmeringens stora roll i samhället.

Nästa steg: Skolon

Karlshamns kommun är också en av de kommuner runt om i landet som just nu kommer igång med Skolon:
– Med hjälp av Skolon kan vi samla många program och lärresurser på ett ställe, så att de blir tillgängliga via en inloggning. Vi kan också få koll på våra licenser och hur vi fördelar dem på bästa sätt. I skolans värld använder vi många olika program och när den nya dataskyddsförordningen GDPR träder i kraft den 25 maj, så kommer vi att behöva ha koll på alla verktyg som eleven finns registrerad i. Detta kommer Skolon kunna hjälpa oss med genom sitt datavisualiseringsverktyg, berättar Ingegerd.

Sebastian Matuska, affärschef på Skolon, berättar om Karlshamns anslutning till Skolon:
– Det känns naturligtvis jätteroligt att Karlshamns kommun nu valt att använda Skolon som en samlingsplats för sina digitala verktyg. Karlshamn har en stark digital drivkraft och Skolon kommer att hjälpa lärare och elever att spara både tid och administration vid användning av sina digitala skolverktyg.

Skolans digitalisering tar fart 2018 – 3 punkter att ha koll på

Skolans digitalisering tar fart 2018 och det innebär flera nyheter för skolledare, lärare och elever.
Vad tycker du om förändringarna?

Den digitala kompetensen stärks i läroplanen

Skolan har i uppgift att utveckla elevers digitala kompetens och nu har regeringen beslutat om att denna punkt styrks i läroplanen för grundskolan och gymnasiet.

Revideringen av läroplanen innebär bland annat:
– Att programmering införs som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan, framförallt i teknik- och matematikämnena.
– Att stärka elevernas källkritiska förmåga.
– Att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik.
– Att arbeta med digitala texter, medier och verktyg.
– Att använda och förstå digitala system och tjänster.
– Att utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle.

Läs mer om regeringens beslut här.

Digitala nationella prov blir verklighet

På uppdrag av regeringen har Skolverket fått i uppgift att se till att de nationella proven digitaliseras och att det görs enligt ett gemensamt ramverk, så att proven blir tillgängliga, likvärdiga och användarvänliga för alla. Detta ramverk gör också att man beslutat om att införa en extern bedömning, som gör att de digitala proven avidentifieras och rättas av någon annan än den lärare som eleven har. Det innebär att alla elever får en rättvis bedömning av sitt prov.

Med start från höstterminen i år, så kommer det att genomföras en försöksverksamhet, vilket innebär att de digitaliserade proven och extern bedömning införs steg för steg. År 2022 ska de digitala proven vara fullt införda.

Läs mer från regeringen om de digitala proven här.

GDPR – ersätter PUL

Den nya dataförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) gäller för alla organisationer inom EU som på något sätt hanterar personuppgifter, däribland skolor och kommuner.

Syftet med den nya förordningen, som ersätter tidigare PUL, är att skydda medborgarnas persondata, t.ex. vilka uppgifter som en organisation har om en individ, i form av personnummer, adresser, bilder eller andra uppgifter som kan identifiera en person. Individen får nu rätten till tydlig information om hur användardatan hanteras och möjlighet att ändra uppgifter, få information flyttad eller raderad. Detta gör bland annat att organisationer måste förstärka sitt arbete gällande säkerhet, vilken information man sparar och varför. Man måste också se till att ha rutiner för eventuella incidentrapporteringar, om t.ex. intrång skulle inträffa.

Om en organisation bryter mot den nya förordningen riskerar man höga bötesbelopp.
Förordningen börjar gälla den 25 maj 2018.

Läs mer om GDPR från Datainspektionen här.

Se filmen med GDPR-tips från IT-chef Ole Lidegran här.

Programmering på schemat 2018: Tips och råd från experten Karin Nygårds

Som en del av regeringens satsning gällande att digitalisera den svenska skolan, så införs nu programmering som ett tydligt inslag i undervisningen under 2018 i ämnena matematik och teknik – något som visat sig oroa många lärare. Karin Nygårds är ett känt ansikte i IKT-kretsar, då hon föreläser om just programmering, synts som programledare för UR:s ”Programmera mera” – och van vid att lugna oroade lärare som berörs av den nya satsningen.


Vad tänker du om att programmering införs som ett inslag i undervisningen, Karin?

Det känns som att jag lever och andas detta just nu. För mig ligger fokus på att försöka hjälpa lärare att känna sig trygga och lugna och inte få panik inför det nya innehållet. Jag hinner inte fundera så mycket på om det borde ha gjorts på ett annat sätt, för det här är den verklighet vi har och det är den här planen som ska genomföras. Nu kör vi liksom.

8 av 10 mattelärare känner sig osäkra på att lära ut programmering, enligt en undersökning gjord av Lärarnas Riksförbund. Programmering på schemat, behöver man få panik?
För låg- och mellanstadielärare ser jag ingen anledning alls till panik. Det är faktiskt inte så mycket som krävs av lärarna och vi måste komma ihåg att ett centralt innehåll inte vänder upp och ner på hela undervisningen. För den osäkre läraren duger det gott att prova på med hjälp av någon av alla resurser som finns tillgängliga gratis online.

För högstadiet är det lite knivigare och där är det ju också mer pressat med betygen. Mitt grundråd är ändå att ta det lugnt och ta hjälp av varandra i kollegiet. Om något år kommer vi att ha bättre utbildningar i ämnet, och framför allt kommer vi tydligare veta vad vi ska ägna oss åt. Det kommer att se annorlunda ut om bara två år när vi har elever som har fått grunderna. Hur går vi vidare? Hur långt är vettigt att gå? Det är sådant som vi lärare måste mejsla fram genom praktiknära forskning.

Vilka utmaningar tror du att det finns med att programmering ska bli en del av undervisningen?
Tyvärr är det fortfarande många som kämpar med att få tekniken att fungera på skolor. Dålig hårdvara, hopplös mjukvara och kass uppkoppling. Jag förstår lärare som inte orkar ta in tekniken i klassrummet när det inte fungerar. Dessutom ser jag tidsbristen som ett problem. Om lärarna inte får avsatt tid att ta till sig nyheterna, så är det svårt att orka med.

Vilka effekter tror du att det kan ge för framtiden att våra elever får möjligheten att programmera på skoltid?
Min grundtanke har hela tiden varit att kunskap om hur digitala system är uppbyggda gör oss till mer kritiska konsumenter och till möjliga producenter. Det är en effekt. Sedan hoppas jag att eleverna med hjälp av datorkraft kan visualisera sina tankar och idéer på ett nytt sätt. Programmering är ett kraftfullt verktyg att lära sig.

Kan alla lära sig att programmera?
Ja, visst kan alla lära sig programmera, men precis som vi är olika duktiga på att skriva, måla, spela fotboll och sy, så är vissa mer lagda åt programmering. Sedan har vi kanske vissa fördomar om hur en person som är duktig i programmering är. Jag hade t.ex. inte koll på att min förmåga att lägga schema, min kärlek till lego och mitt nördiga intresse för kartor, faktiskt är tecken på att programmering passar mig. Det tog 37 år innan jag kom på det.

Till sist, kan man ha nytta av programmering i andra sammanhang?
För mig har det gjort mig säkrare på att hantera teknik. Min gamla teknikrädsla är borta. Sedan har det också gett mig nya sätt att strukturera mina tankar, men det vet jag är väldigt olika jämfört med hur till exempel mina programmerarvänner känner. Jag antar att vi använder våra förmågor och kunskaper på olika sätt!

Foto på Karin Nygårds: Severus Tenenbaums

”Programmerare kommer att ha en ljus framtid på arbetsmarknaden, då EU-kommissionen spår att det kommer saknas 1 miljon programmerare inom EU år 2020”

Chäthrin Wadström
Chäthrin Wadström, Zcooly.

KLOKA PERSONER OM FRAMTIDENS LÄRANDE
I fokus: 
Chäthrin Wadström Pedagog och konceptutvecklare inom spelutveckling och programmering, Zcooly

Du har tidigare arbetat som lärare och nu sadlat om till att ta fram pedagogiska appar. Vad var det som fick dig att byta bana?
2010 när min dåvarande arbetsgivare satsade på en-till-en, insåg jag kraften i de digitala verktygen. Barnen fick ny lust och inspiration och kunde med hjälp av sin dator ta sig an uppgifter på ett nytt sätt och deras uthållighet blev en helt annan. Dock saknade jag roliga spel och verktyg att använda i undervisningen, så mitt nya ”kall” blev att utveckla lärande spel för skolan. Hösten 2012 startade jag Zcooly – Roligt lärande, tillsammans med fem spelutvecklare och vi lanserade vårt första spel december 2012 – på den vägen är det.

Hur har du använt din kunskap som lärare i ditt nuvarande arbete?
Min kunskap om barns lärande och vad som ingår i läroplanen har varit en väldigt viktig kunskap i vår spelutveckling. Sedan har pedagogik och bra innehåll med rätt progression varit en viktig kunskap. Jag ser också min kunskap som lärare som en viktig erfarenhet i mitt arbete att hjälpa och stödja andra kollegor med att digitalisera skolan.

Du arbetar bland annat med att utveckla barns kunskaper kring programmering. Vad har du fått för gensvar från barnen kring detta?
Programmering känns naturligt för barnen och de är inte oroliga för att utmanas och prova sig fram. Vi använder SPEL-programmering, vilket innebär att vi drar nytta av barnens stora intresse för spel och vi låter barnen programmera sina egna spel. I programmering arbetar man med avancerad matematik och datalogiskt tänkande och det är något barnen klarar galant. Det beror på att de direkt kan förstå nyttan av kunskapen och sätta in den i ett sammanhang.

Kan vi vuxna lära oss av barns digitala kunskaper och i sådana fall, hur?
Vi kan lära oss att våga släppa loss och låta barnen visa vad de kan – för barnen vågar och kan mycket mer än många av oss pedagoger.

Vad tror du är största skillnaden mellan att växa upp i dagens digitala samhälle, om man jämför med uppväxten av din generation?
Dagens barn kan få alla svar och mycket information på ett helt annat sätt än jag fick. En annan stor skillnad är att många barn sitter ensamma hemma och spelar och tittar på film istället för att träffa kompisar, så det är viktigt att kombinera ”skärmtid” med aktiv rörelse. Studier visar att barn som växer upp idag kommer att ha spelat minst 10 000 timmar, därför vill vi bidra med lärande i spelen.

Hur ser det ut digitalt i svenska skolor idag enligt dig?
Det ser väldigt olika ut. Vissa skolor har kommit långt med digitaliseringen, andra har knappt startat. Vissa har satsat på digitala verktyg och lärt sig att använda dem i undervisningen och andra har köpt digitala verktyg, det är allt. Men som min gamla pappa sa (skulle fyllt 104 år i år): ”Utvecklingen går fort nu!”.

Vilka hinder finns det för att digitalisera skolvärlden?
Pedagoger som inte känner sig trygga i digitaliseringsprocessen. Pedagoger som inte vågar släppa loss och låta barnen veta mer än de själva. Sedan uttrycker många skolor att resurser och ekonomi är ett stort hinder.

Vilka fördelar finns det för att digitalisera skolan?
Jag ser barnens intresse som en stor fördel. Sedan lever vi här och nu, i ett digitaliserat samhälle och självklart måste skolan följa med i denna utveckling. Vi måste sträva framåt och koppla ihop skola och arbetsliv. Programmerare kommer att ha en ljus framtid på arbetsmarknaden, då EU-kommissionen spår att det kommer att saknas 1 miljon programmerare inom EU år 2020.

Hur tror och hur vill du att framtidens digitala skola ska se ut?
Framtidens skola är utrustad med digitala verktyg som används och får barnen känna lust och engagemang. De digitala verktygen är en självklar del av undervisningen. Jag tror att många fått upp ögonen för lärande spel och att många pedagoger använder ”spelifiering” och programmering i sin undervisning.

Hur kan man på ett bra sätt inspirera andra till digitalt lärande? Tips!
Det finns ju självklart många sätt, men jag ser lärande spel och programmering som en självklar del av undervisningen. Med hjälp av dessa sätt kan du fånga och inspirera barn som har det svårt med annan traditionell undervisning, att låta dessa barn få glänsa och vara duktiga. Med programmering kan många förmågor utvecklas och tränas. Här ser jag barn som samtalar, tänker (data)-logiskt, hittar strategier, drar slutsatser, analyserar och löser problem.

Sök i bloggen

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Search in posts
Search in pages
Filter by Categories
Användare & kommuner
Inspiration & kunskap
Mässor/events
Nyheter/media
Partners
Tips & trix
  • Kategorier