3D, programmering, Chromebooks och kollegialt lärande – i den här kommunen spirar skolans digitalisering

Ingegerd Åberg är IKT-samordnare i Karlshamns kommun – en kommun som aktivt arbetar med digitalisering som en naturlig del i lärprocessen med IKT-enheten som ett centralt stöd för lärare och elever. Sedan 2010 har kommunen arbetat med att i etapper införa datorer till alla elever i både grundskolan och gymnasiet. Sista etappen genomfördes 2016, då alla från åk 1 till 6 fick varsin Chromebook. Nu spirar digitaliseringen i kommunen.

– Det har hänt mycket under de senaste åren och vi märker att den digitala kompetensen, både hos rektorer, lärare, pedagoger och elever har ökat. Det är stor efterfrågan på IKT-pedagogernas kompetens och det är ett gott tecken på att viljan att utvecklas inom detta område är stor. Flera stora IKT-dagar har genomförts och även mindre, mer frekventa kompetensutvecklingsinsatser sker fortlöpande, berättar Ingegerd.

Ingegerd Åberg.
3D-arbete inkluderas i flertalet ämnen

I kommunen, närmare bestämt på Norrevångskolan, arbetar även lärarna Martin Löfgren och Per Ahlkvist som två år i rad nominerats till prestigefyllda Guldäpplet. Guldäpplet prisar årligen lärare som förnyat undervisningen med stöd av IT. Norrevångskolan har till exempel under många år arbetat med 3D med just Per och kollegan Mia Lägnert i spetsen.

– I den digitala profilen på Norrevångskolan har vi låtit eleverna arbeta med 3D på olika sätt under ett antal år. Bland annat har vi samarbetat med Stadsbyggnadskontoret och låtit eleverna bygga en ny stadsdel i Karlshamn i 3D. Jag, Per och IKT-pedagogen Mikael Jönsson har också spelat in ett antal tutorials som eleverna enkelt kan följa, säger Mia.

Mia Lägnert.

Satsningen på ny teknik på Norrevångsskolan har varit möjlig genom stipendier från EC-stiftelsen i Svängsta, något som har moderniserat och förändrat undervisningen i teknikämnet. Idag lär sig samtliga elever i åk 8 att rita i 3D och ritningarna skrivs sedan ut på en av skolans 3D-skrivare.

– Ambitionen är att förbereda eleverna på det teknikintensiva samhälle som vi lever i och ge dem möjligheter att lära sig områden de annars inte kommer i kontakt med i skolan. Även textilslöjden har använt sig av att arbeta med 3D-tekniken och förhoppningen är att denna teknik även ska bli en del av ännu fler ämnen, utvecklar Mia.

Programmering blir en naturlig del av undervisningen

Under 2018 revideras läroplanen, där bland annat den digitala kompetensen stärks ytterligare. Nytt på schemat blir bland annat programmering som ett tydligt inslag i matte- och teknikämnena. Möllegårdens skola är en av skolorna som redan nu kommit långt med implementeringen av programmering i undervisningen. Bland annat arbetar man med Micro:bit – en liten dator som eleverna enkelt kan få saker att göra, genom att själva programmera den.

Möllegårdens skola är en F-6 skola där man medvetet har arbetat med digitalisering för att alla elever ska få en likvärdig utbildning. Alla pedagoger har kollegialt arbetat med att utveckla sin digitala kompetens, både genom att dela erfarenheter med varandra, men även med stöd av IKT-pedagog.

Eva Eriksson.

– När vi började närma oss programmering lade vi mycket tid på grunderna och diskuterade vad programmering innebär och varför det är viktigt att arbeta med programmering i skolan. Under pedagogiska samtal och kollegahandledning förde vi diskussioner, men vi arbetade även praktiskt med konkreta övningar och lekar som sedan kunde användas med eleverna. Det diskuterades mycket begrepp och stegvisa instruktioner, samt om hur programmering kan bli en naturlig del i undervisningen, förklarar Eva Eriksson på Möllegårdens skola.

När pedagogerna kände sig trygga med de analoga grunderna gick man sedan vidare till blockprogrammering. Eva berättar vidare:

– Personalgruppen valde att alla skulle börja med code.org och efterhand kunde de som arbetar med äldre elever gå vidare med Scratch. Personalen fick möjlighet att arbeta med programmen tillsammans, för att sedan kunna gå vidare med arbetet med sina elever i klassrummet.

Skolan har nu tillgång till en uppsättning micro:bit och en mbot. Nästa steg blir att synliggöra hur man kan omsätta kod och programmering till en fysisk handling för att ytterligare förstärka förståelsen för programmeringens stora roll i samhället.

Nästa steg: Skolon

Karlshamns kommun är också en av de kommuner runt om i landet som just nu kommer igång med Skolon:
– Med hjälp av Skolon kan vi samla många program och lärresurser på ett ställe, så att de blir tillgängliga via en inloggning. Vi kan också få koll på våra licenser och hur vi fördelar dem på bästa sätt. I skolans värld använder vi många olika program och när den nya dataskyddsförordningen GDPR träder i kraft den 25 maj, så kommer vi att behöva ha koll på alla verktyg som eleven finns registrerad i. Detta kommer Skolon kunna hjälpa oss med genom sitt datavisualiseringsverktyg, berättar Ingegerd.

Sebastian Matuska, affärschef på Skolon, berättar om Karlshamns anslutning till Skolon:
– Det känns naturligtvis jätteroligt att Karlshamns kommun nu valt att använda Skolon som en samlingsplats för sina digitala verktyg. Karlshamn har en stark digital drivkraft och Skolon kommer att hjälpa lärare och elever att spara både tid och administration vid användning av sina digitala skolverktyg.

“För oss har digitaliseringen inneburit att vi har fått fler verktyg för att utveckla undervisningen”

 

Martin Löfgren och Per Ahlkvist 2
Martin och Per, förstelärare på Norrevångskolan i Karlshamns kommun.

KLOKA PERSONER OM FRAMTIDENS LÄRANDE
I fokus: Martin Löfgren och Per Ahlkvist, Förstelärare på Norrevångskolan i Karlshamns kommun

Hur tänker ni om framtidens lärande?
Det känns viktigt att vi inte stirrar oss blinda på olika appar och verktyg, utan att vi pedagoger hela tiden har lärande och utveckling som mål när vi planerar vad som ska ske i skolan. Datorn ger oss otroliga möjligheter och även detta måste få vara en del i planeringsarbetet, så att datorn inte bara blir en skrivmaskin. Digitaliseringen har inneburit mycket bättre möjligheter till kontakt med samhället utanför skolan och att eleverna kan delta i samarbeten som upplevs som meningsfulla och där eleverna kan känna sig delaktiga i viktiga samhällsfrågor.

Hur ser ni på digitalisering och lärande?
En stor utmaning: datorn eller paddan är bara ett verktyg. Vi pedagoger måste använda dem på ett sådant sätt att de blir en tillgång, t.ex. genom att låta dem ta oss ut i samhället, bort från skolans lokaler för att träffa människor och se sådant som innan inte var möjligt.

Vad hoppas ni att vi som samhälle uppnår när vi digitaliseras och lärande utvecklas till nya nivåer?
Vi vill att eleverna som lämnar oss är trygga med datorn, att de kan använda den på många olika sätt och att de är kritiska medborgare som kan ifrågasätta det de ser och hör på nätet. Då skapar vi också ett samhälle där intolerans och stereotyper inte lika lätt får spridning och fäste. Datorn är också ett utmärkt redskap för både samarbete, kommunikation och delaktighet. Vi hoppas att skolan i stor grad använder datorn för att samarbeta med olika företag och myndigheter, så att eleverna blir utbildade digitala samhällsmedborgare.

Vad är er målbild för det ni gör för att bidra till framtidens lärande och bättre nyttjande av digitaliseringens möjligheter?
För oss har digitaliseringen inneburit att vi har fått fler verktyg för att utveckla undervisningen, samt till samarbete med olika kollegor. Vårt mål är att det vi arbetar med ska ha en pedagogisk grundtanke och där det spelar mindre roll vilket digitalt verktyg vi använder. Digitaliseringens framgångar grundas inte i roliga eller häftiga appar, utan av en genomtänkt pedagogisk tanke där digitala verktyg är ett redskap för att genomföra sina idéer.

Sök i bloggen

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Search in posts
Search in pages
Filter by Categories
Användare & kommuner
Inspiration & kunskap
Mässor/events
Nyheter/media
Partners
Tips & trix
  • Kategorier