Stora vinster för lärare och elever med Duggas digitala prov

Digitaliseringens roll i den svenska skolan och läroplanen stärks under 2018. Ett av stegen är att digitalisera de nationella proven och många skolor och kommuner tittar nu på hur de kan gå över från klassiska pappersprov till digitala på bästa sätt. Ett av bolagen som går i bräschen för digitala prov är Dugga – ett forskningsbaserat provsystem som utvecklats tillsammans med svenska skolor och lärare.
Claudia Rademaker, Dugga.

– Det är lättanvänt och enkelt att komma igång med digitala prov med Dugga. Det är ett rättssäkert system som möjliggör anonym bedömning, så att lärare och elever kan känna sig trygga när de använder Dugga. Nu har vi även lanserat Dugga Start NP som är en enklare version av Dugga, men som samtidigt håller samma höga kvalité i form av säkerhet och användarvänlighet. Det uppfyller även Skolverkets alla krav för digitala nationella prov och har dessutom ett lägre pris än andra provsystem, förklarar Claudia Rademaker på Dugga.

Lars Ulvemo är IT-lärare och IT-pedagog på en gymnasieskola i Jönköpings kommun och har under läsåret 2017/2018 använt Dugga tillsammans med en integration mot deras lärplattform Vklass och ser många stora vinster med användningen:

– Den största vinsten vi ser med Dugga som digitalt testverktyg är all tid som varje lärare sparar in på rättningen. Att dessutom kunna rätta flera frågetyper helt automatiskt är också fantastiskt. Det krävs heller inte extra resurser som ska hantera testverktyget, utan pedagogerna klarar av det efter endast en introduktion.

Potentiellt 26 000 timmar i besparing

Vid utvärderingen av användningen av Dugga gjordes också uträkningar för att få en tydlig överblick över vad övergången till digitala prov gett. Lars Ulvemo berättar:

– Vi gjorde ett räkneexempel på om samtliga gymnasieelever i Jönköping skulle använda Dugga, vilket är ca 4000 elever. Med över 700 lärare och en tidsbesparing på en timme per vecka är det vinst direkt – drygt 26 000 timmar besparing. Det ger lärare mer tid till eleverna, då hanteringen av prov är så mycket enklare. Vid våra tester har tidsbesparingen första året varit 3-5 timmar i veckan, andra året kan lärarna dessutom återanvända sitt och varandras material.

Claudia Rademaker från Dugga fyller i och avslutar:

– Det som Lars berättar om är verkligen ett gott exempel som visar hur digitala prov både förbättrar kvaliteten i lärandet och skapar mindre stress för alla i klassrummet.

Relaterat material:

Skolon och digitala provsystemet Dugga inleder samarbete

Skolans digitalisering tar fart 2018 – 3 punkter att ha koll på

Skolans digitalisering tar fart 2018 och det innebär flera nyheter för skolledare, lärare och elever.
Vad tycker du om förändringarna?

Den digitala kompetensen stärks i läroplanen

Skolan har i uppgift att utveckla elevers digitala kompetens och nu har regeringen beslutat om att denna punkt styrks i läroplanen för grundskolan och gymnasiet.

Revideringen av läroplanen innebär bland annat:
– Att programmering införs som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan, framförallt i teknik- och matematikämnena.
– Att stärka elevernas källkritiska förmåga.
– Att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik.
– Att arbeta med digitala texter, medier och verktyg.
– Att använda och förstå digitala system och tjänster.
– Att utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle.

Läs mer om regeringens beslut här.

Digitala nationella prov blir verklighet

På uppdrag av regeringen har Skolverket fått i uppgift att se till att de nationella proven digitaliseras och att det görs enligt ett gemensamt ramverk, så att proven blir tillgängliga, likvärdiga och användarvänliga för alla. Detta ramverk gör också att man beslutat om att införa en extern bedömning, som gör att de digitala proven avidentifieras och rättas av någon annan än den lärare som eleven har. Det innebär att alla elever får en rättvis bedömning av sitt prov.

Med start från höstterminen i år, så kommer det att genomföras en försöksverksamhet, vilket innebär att de digitaliserade proven och extern bedömning införs steg för steg. År 2022 ska de digitala proven vara fullt införda.

Läs mer från regeringen om de digitala proven här.

GDPR – ersätter PUL

Den nya dataförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) gäller för alla organisationer inom EU som på något sätt hanterar personuppgifter, däribland skolor och kommuner.

Syftet med den nya förordningen, som ersätter tidigare PUL, är att skydda medborgarnas persondata, t.ex. vilka uppgifter som en organisation har om en individ, i form av personnummer, adresser, bilder eller andra uppgifter som kan identifiera en person. Individen får nu rätten till tydlig information om hur användardatan hanteras och möjlighet att ändra uppgifter, få information flyttad eller raderad. Detta gör bland annat att organisationer måste förstärka sitt arbete gällande säkerhet, vilken information man sparar och varför. Man måste också se till att ha rutiner för eventuella incidentrapporteringar, om t.ex. intrång skulle inträffa.

Om en organisation bryter mot den nya förordningen riskerar man höga bötesbelopp.
Förordningen börjar gälla den 25 maj 2018.

Läs mer om GDPR från Datainspektionen här.

Se filmen med GDPR-tips från IT-chef Ole Lidegran här.

Sök i bloggen

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Search in posts
Search in pages
Filter by Categories
Användare & kommuner
Inspiration & kunskap
Mässor/events
Nyheter/media
Partners
Tips & trix
  • Kategorier