Jönköpings kommun aktiverar Skolon för alla grund- och gymnasieskolor

Jönköpings kommun är en av flera kommuner som under försommaren valt att aktivera Skolon för sina lärare och elever. Det innebär att 22 000 användare i kommunen får möjlighet till enklare digitalt lärande i höst.

Efter en pilotperiod står det nu klart att Jönköpings kommun valt att aktivera Skolon på alla grundskolor och gymnasium till kommande höst.

Sebastian Matuska, affärsområdeschef på Skolon, berättar:

– Jönköpings kommun är en kommun som ligger i digital framkant och nu faller de sista pusselbitarna kring kommunens omfattande en-till-en-satsning på plats. Det känns därför jätteroligt att komma igång på bred front och att kunna hjälpa till med att fylla skärmarna med det innehåll som kommunen önskar att arbeta med på ett ännu enklare sätt.

Federationslösningen som valts till innebär att användarna kan använda sin befintliga kommuninloggning och därmed även nå sina digitala skolverktyg och läromedel genom sin lärplattform. Inger Hegyessy, utbildare och systemadministratör på utbildningsförvaltningen i Jönköpings kommun, förklarar:

– Under tre år kommer kommunen successivt ge eleverna tillgång till varsin digital enhet. När det gäller innehållet, så måste det vara så enkelt som möjligt att arbeta digitalt, för både lärare och elever. Med Skolon och kopplingen till Vklass får vi verkligen alla våra digitala skolverktyg och läromedel samlade på ett och samma ställe, vilket kommer att underlätta det dagliga digitala arbetet i klassrummet.

Jönköpings kommun har också valt att aktivera Skolons datavisualisering, vilket ger kommunen möjlighet att på egen hand hantera användardatan i sina digitala skolverktyg.

– Det gör att vi säkrar vårt GDPR-arbete gällande våra digitala skolverktyg och ger oss möjlighet att få full kontroll på användardatan, vilket känns som en stor trygghet, avslutar Inger Hegyessy.

Om Jönköpings kommuns digitala arbete

I de kommunala skolorna i Jönköping står lärandet i fokus. Målet är att var och en ska få lära och utvecklas så långt som möjligt utifrån egna förutsättningar. Genom att ge eleverna tillgång till digitala läromedel och specialpedagogiska läromedel på ett enkelt sätt, skapar vi möjligheter för alla.

Om Skolon

Skolon är en samlingsplats för digitala skolverktyg och läromedel, skapad för både lärare och elever. Med Skolon är det enkelt att komma åt och använda sina digitala skolverktyg – säkerheten ökar, administrationen minskar och det blir mer tid för lärandet. De digitala skolverktygen kommer från både små och stora leverantörer som alla har en sak gemensamt – de skapar digitala skolverktyg som är bra för skolans värld. Skolon lanserades på SETT-mässan 2015 och är idag ett av Sveriges mest snabbväxande edtech-företag, tillgängligt på över 4000 skolor.

3D, programmering, Chromebooks och kollegialt lärande – i den här kommunen spirar skolans digitalisering

Ingegerd Åberg är IKT-samordnare i Karlshamns kommun – en kommun som aktivt arbetar med digitalisering som en naturlig del i lärprocessen med IKT-enheten som ett centralt stöd för lärare och elever. Sedan 2010 har kommunen arbetat med att i etapper införa datorer till alla elever i både grundskolan och gymnasiet. Sista etappen genomfördes 2016, då alla från åk 1 till 6 fick varsin Chromebook. Nu spirar digitaliseringen i kommunen.

– Det har hänt mycket under de senaste åren och vi märker att den digitala kompetensen, både hos rektorer, lärare, pedagoger och elever har ökat. Det är stor efterfrågan på IKT-pedagogernas kompetens och det är ett gott tecken på att viljan att utvecklas inom detta område är stor. Flera stora IKT-dagar har genomförts och även mindre, mer frekventa kompetensutvecklingsinsatser sker fortlöpande, berättar Ingegerd.

Ingegerd Åberg.
3D-arbete inkluderas i flertalet ämnen

I kommunen, närmare bestämt på Norrevångskolan, arbetar även lärarna Martin Löfgren och Per Ahlkvist som två år i rad nominerats till prestigefyllda Guldäpplet. Guldäpplet prisar årligen lärare som förnyat undervisningen med stöd av IT. Norrevångskolan har till exempel under många år arbetat med 3D med just Per och kollegan Mia Lägnert i spetsen.

– I den digitala profilen på Norrevångskolan har vi låtit eleverna arbeta med 3D på olika sätt under ett antal år. Bland annat har vi samarbetat med Stadsbyggnadskontoret och låtit eleverna bygga en ny stadsdel i Karlshamn i 3D. Jag, Per och IKT-pedagogen Mikael Jönsson har också spelat in ett antal tutorials som eleverna enkelt kan följa, säger Mia.

Mia Lägnert.

Satsningen på ny teknik på Norrevångsskolan har varit möjlig genom stipendier från EC-stiftelsen i Svängsta, något som har moderniserat och förändrat undervisningen i teknikämnet. Idag lär sig samtliga elever i åk 8 att rita i 3D och ritningarna skrivs sedan ut på en av skolans 3D-skrivare.

– Ambitionen är att förbereda eleverna på det teknikintensiva samhälle som vi lever i och ge dem möjligheter att lära sig områden de annars inte kommer i kontakt med i skolan. Även textilslöjden har använt sig av att arbeta med 3D-tekniken och förhoppningen är att denna teknik även ska bli en del av ännu fler ämnen, utvecklar Mia.

Programmering blir en naturlig del av undervisningen

Under 2018 revideras läroplanen, där bland annat den digitala kompetensen stärks ytterligare. Nytt på schemat blir bland annat programmering som ett tydligt inslag i matte- och teknikämnena. Möllegårdens skola är en av skolorna som redan nu kommit långt med implementeringen av programmering i undervisningen. Bland annat arbetar man med Micro:bit – en liten dator som eleverna enkelt kan få saker att göra, genom att själva programmera den.

Möllegårdens skola är en F-6 skola där man medvetet har arbetat med digitalisering för att alla elever ska få en likvärdig utbildning. Alla pedagoger har kollegialt arbetat med att utveckla sin digitala kompetens, både genom att dela erfarenheter med varandra, men även med stöd av IKT-pedagog.

Eva Eriksson.

– När vi började närma oss programmering lade vi mycket tid på grunderna och diskuterade vad programmering innebär och varför det är viktigt att arbeta med programmering i skolan. Under pedagogiska samtal och kollegahandledning förde vi diskussioner, men vi arbetade även praktiskt med konkreta övningar och lekar som sedan kunde användas med eleverna. Det diskuterades mycket begrepp och stegvisa instruktioner, samt om hur programmering kan bli en naturlig del i undervisningen, förklarar Eva Eriksson på Möllegårdens skola.

När pedagogerna kände sig trygga med de analoga grunderna gick man sedan vidare till blockprogrammering. Eva berättar vidare:

– Personalgruppen valde att alla skulle börja med code.org och efterhand kunde de som arbetar med äldre elever gå vidare med Scratch. Personalen fick möjlighet att arbeta med programmen tillsammans, för att sedan kunna gå vidare med arbetet med sina elever i klassrummet.

Skolan har nu tillgång till en uppsättning micro:bit och en mbot. Nästa steg blir att synliggöra hur man kan omsätta kod och programmering till en fysisk handling för att ytterligare förstärka förståelsen för programmeringens stora roll i samhället.

Nästa steg: Skolon

Karlshamns kommun är också en av de kommuner runt om i landet som just nu kommer igång med Skolon:
– Med hjälp av Skolon kan vi samla många program och lärresurser på ett ställe, så att de blir tillgängliga via en inloggning. Vi kan också få koll på våra licenser och hur vi fördelar dem på bästa sätt. I skolans värld använder vi många olika program och när den nya dataskyddsförordningen GDPR träder i kraft den 25 maj, så kommer vi att behöva ha koll på alla verktyg som eleven finns registrerad i. Detta kommer Skolon kunna hjälpa oss med genom sitt datavisualiseringsverktyg, berättar Ingegerd.

Sebastian Matuska, affärschef på Skolon, berättar om Karlshamns anslutning till Skolon:
– Det känns naturligtvis jätteroligt att Karlshamns kommun nu valt att använda Skolon som en samlingsplats för sina digitala verktyg. Karlshamn har en stark digital drivkraft och Skolon kommer att hjälpa lärare och elever att spara både tid och administration vid användning av sina digitala skolverktyg.

PREMIÄR: ”Jag ser ju att framtiden ligger i digitala läromedel”

FILMPREMIÄR:
Digitalt lärande ska vara enkelt. I den här filmen får du se och höra hur Täby kommun arbetar digitalt med hjälp av Skolon som samlingsplats och Libers digitala material som innehåll. Inspireras av arbetet på Ellagårdsskolan!

Medverkande i filmen:
Christopher Nottberg, gymnasiechef Täby kommun
Magnus Johansson, rektor Ellagårdsskolan
Louise Wictorin, lärare Ellagårdsskolan
Kristina Örnman, lärare Ellagårdsskolan
Hans Nilsson, IT-strateg Täby kommun
Ella, Alexandra, Andreas, Anna, Tilde och Stina, elever Ellagårdsskolan

Lidingö stad: ”Digitala verktyg motiverar, skapar nyfikenhet och man lär sig mer om man är motiverad”

Cecilia Haglund, rektor.
I FOKUS
Cecilia Haglund

Rektor, Bodals skola, Lidingö

Hur ser den digitala satsningen ut i Lidingö stad?
Lidingö stad har gått in med visionen om att digitalisera skolan, vilket resulterat i att det har införts Chromebooks och att man satsar på system och plattformar som underlättar undervisningen, i form av t.ex. single sign on-lösningar. Vi har också sedan tidigare arbetat med G Suite (GAFE). Det har gått snabbt framåt i vår kommun och arbetet med digitaliseringen har gått mycket smidigt, vilket vi har arbetat hårt för att det ska kännas enkelt.

Bodals skola, där jag är rektor, är först ut med att satsa på en-till-en till alla elever. F-4 kommer att få arbeta med iPads och årskurs 5-9 kommer att få arbeta med Chromebooks. Gemensamt för hela skolan är att vi håller på att arbeta fram en IT-plan med en röd tråd för vad man ska arbeta med, när man ska arbeta med det och hur man ska arbeta med det. Detta för att garantera att eleverna får rätt verktyg att arbeta med, både gällande hård- och mjukvara.

Vilka fördelar finns det gällande att digitalisera skolan och hur kan det främja lärandet?
Elevers olika behov är en stor del i det hela. Med digitalisering blir det möjligt att individualisera. Både att man kan ge extra stöd till de elever som behöver det, men också att elever som behöver extra utmaningar får detta. Det blir även en ny form av tillgänglighet – att deras böcker, läromedel, anteckningar och kommunikation finns med dem hela tiden.

Digitala verktyg motiverar, skapar nyfikenhet och man lär sig mer om man är motiverad. Det är också positivt att man kan variera sina arbetssätt, vilket lockar eleverna. Det är viktigt att skolan är rolig – det ska ju vara kul att lära sig! Vi jobbar t.ex. mycket med programmering, vilket många elever har fått upp ögonen för.

Målet med digitaliseringen är att nå alla elever, oavsett behov. Digitalt blir personligt –  vi möter eleverna där de är.

När man som ni satsar på bred front gällande digitaliseringen, hur får man med sig alla lärare och elever på tåget?
Det finns ett sug från lärare och elever att arbeta digitalt. Även om vi har digitala verktyg som vi använder redan idag, så finns det ett intresse för att hitta nya vägar och arbetssätt genom digitaliseringen.

Vi lägger fokus på kompetensutveckling och kollegialt lärande. Vad kan vi lära oss av varandra? Vi har också en duktig IT-samordnare som driver arbetet framåt, som vill hitta de bästa lösningarna och stötta lärarna i sin vardag. Det måste fungera i klassrummet och där är vi duktiga på att stötta och hjälpa varandra igång.

På våra konferenser ägnar vi en hel del tid åt att utbilda, svara på frågor, lyfta farhågor och berätta om varför digitalisering är nödvändigt och vilka fördelar som finns. Digitalisering är framtiden och det gäller att visa ​nyttan​ för lärarna. Att vi förbereder eleverna för framtiden och att berätta om vilken skillnad det faktiskt gör för dem – och alla lärare vill ju göra skillnad!

Hur kommer ni att arbeta med uppföljningen av satsningen?
Vi kommer att följa upp kontinuerligt, för vid en större satsning är det viktigt att följa upp och utvärdera. Det kan vara allt från kartläggning om vad du använder dig av i undervisningen eller vilka delar vill du ha mer kompetensutveckling i.

Vi måste se till att verktygen kommer till användning på rätt sätt. Allting löser sig inte bara för att man har verktygen, utan de måste också användas rätt och träffa det mål man har. Ibland passar det t.ex. bättre att arbeta analogt. Det gäller att hitta både balans och variation – och utvärdera när digitaliseringen gör nytta.

Det gäller även att stämma av med eleverna och få dem att känna sig delaktiga, då de både vet vad som finns tillgängligt och har ett otroligt sug efter nya verktyg. De är inte rädda för nya saker, utan vill vara med och upptäcka!

Norrköpings kommun: ”Datorn är definitivt mer ett verktyg och tillgång än apparat idag – och det är precis så det ska vara!”

I FOKUS:
Pamela Pålsson
Systemförvaltare, Norrköpings kommun

Du har tills nyligen arbetat som lärare på Djäkneparkskolan i Norrköping och nu arbetar du centralt som systemförvaltare för hela kommunens skolor. Vad innebär ditt arbete?
Mycket riktigt, idag är jag systemförvaltare för G Suite här i kommunen. Jag förvaltar implementeringen, ser över systemen och ser till att vi följer utbildningskontorets IKT-plan för alla skolor.

Tidigare, som lärare, var jag ansvarig för pedagogiken och eleverna i klassrummet. Jag älskade att vara lärare, men nu är det dags att prova på något nytt, vilket är väldigt roligt!

Vad är aktuellt hos er i Norrköping just nu?
Vi har precis inlett ett digitala-prov-projekt, vilket innebär att vi kommer att genomföra våra nationella engelskprov för åk 9 i G Suite-domänen. Nu ser vi till att preppa alla devices, så att det fungerar som det ska. Vi kommer att testa på riktigt med elevgrupper för att se hur det fungerar i praktiken. Det får t.ex. inte ta mer än fem minuter att logga in för att skriva sin uppsats och det måste självklart också fungera på ett säkert sätt, då när det gäller nationella prov finns en hel del direktiv att följa.

Idag är hela gymnasiet och nästan hela 7-9 inne i en-till-en-konceptet. Målet är att fortsätta implementeringen med år 4-6.

Hur kan din erfarenhet som lärare i klassrummet användas för din nya roll på central nivå?
Det är verkligen till jättestor nytta att ha erfarenheten från klassrummet, för jag vet vad som krävs av en lärares arbete, som ju är ett viktigt uppdrag. Jag vet framför allt hur viktig tiden är – allt från planering, lektion, teknik som ska fungera, att alla ska ha med sig sina verktyg och förstå dem, men också tiden för efterarbete och det sociala uppdraget.

I min roll som systemförvaltare, så gäller det att ha alla dessa aspekter i åtanke, när det t.ex. gäller implementering av någonting nytt. Det ska gå smidigt, kännas enkelt och inte ta upp tid från läraren.

Det gäller också att veta att alla lärare är på olika nivåer och att inte tappa någon på vägen, d.v.s. att se till så att alla förstår syftet med den nya tekniken och att alla får möjligheten att lära sig hur det kan användas för att vara en tillgång i lärandet och för eleverna.

Har lärarens syn på teknik förändrats under dina år som lärare?
När jag var student så fanns det så många lärare jag såg upp till, men när datorn kom så var det många som blev lite rädda, vilket resulterade att de ”gick tillbaka” och hamnade efter, istället för att hänga med. Andra lärare var jättenyfikna och anammade den nya tekniken, så även den erfarenheten säger mig att det är nyttigt att veta att alla har olika kunskaper och olika lätt och svårt för att ta till sig nya saker. Det är viktigt att alla känner att de VÅGAR fråga och att de som kanske vet lite mer på detta område hjälper sina kollegor. Kollegialt lärande är så oerhört betydelsefullt! Så, glöm inte att titta åt sidan, hur går det för min kollega? Kan jag hjälpa denne på något sätt?

Hur känner eleverna kring teknikens framfart?
Det är rätt roligt att det har gått så fort framåt! För ca 8-9 år sedan var jag mentor för en niondeklass som fick sina första Macbooks i skolan. Då såg eleverna datorn mer som en apparat, för många behöll sina skrivblock och pennor och förde sedan över sina handskrivna anteckningar i datorn, vilket ju innebar mer att göra för dem.

Idag har elever ofta en grundläggande digital erfarenhet i form av paddor och appar från förskolan och mobiler hemifrån. Digitalisering för elever idag är en självklarhet, något som hör till. De tycker att det är skönt att t.ex. kunna få text uppläst och använda olika tilläggsprogram och hjälpmedel, så datorn är definitivt mer ett verktyg och tillgång än apparat idag – och det är precis så det ska vara!

Täby kommun visar upp sin helhetslösning med Skolon


Under tisdagen bjöd Täby kommun med IT-strategerna i spetsen in till träff för att visa sin helhetslösning med AD-inloggning, SSO och digitalt innehåll via Skolon.


Besökare under förmiddagen var inbjudna kommuner, samt förlag och leverantörer.

Helhetslösningen innebär att Täby kommuns skolor med lärare och elever nu kan samla allt de behöver på en och samma plats, med en inloggning för att förenkla åtkomst och användande av sitt material i klassrummet. De berättade också om hur deras resa gått från att köpa in hårdvara till att få ihop innehåll.

I deltagarlistan fanns bland annat rektorer från Täbys skolor, representanter från Tyresö, Salem, Botkyrka, Liber, Skolon, Natur & Kultur, m.fl.

”Verktyg ska anpassas efter läraren och eleverna”

Täby är en kommun som ligger i framkant gällande det digitala arbetet i skolan, vilket har resulterat i en Guldtrappannominering. Täby är också en av de kommuner som arbetar aktivt med Skolon, för att underlätta arbetet med material och innehåll för både lärare och elever. I en artikel från DIU, Datorn i Utbildningen, berättar de om sin lyckade kommunsatsning.

Läs mer här!

Sök i bloggen

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Search in posts
Search in pages
Filter by Categories
Användare & kommuner
Inspiration & kunskap
Mässor/events
Nyheter/media
Partners
Tips & trix
  • Kategorier