Följ med i jakten på världens bästa skola – hur når vi den?

I Sanoma Utbildnings intervjuserie får ni träffa intressanta personer som på olika sätt bidrar till jakten på världens bästa skola. Frågan är: Hur når vi dit?

Hur hanterar vi den svenska skolans utmaningar? Och hur tar vi hand om alla nya möjligheter? Runt omkring oss finns massor av kunskap och erfarenhet som vi kan ta del av, om vi bara vågar tänka nytt och fritt. Med en fot i klassrummet och en stor dos nyfikenhet försöker vi ta reda på hur den svenska skolan kan utvecklas åt rätt håll.

Varför är programmering viktigt? Är nyckeln till en bättre skola kreativitet och det skrivna ordet? Kan rätt kost hjälpa eleverna? Vilken roll spelar den fysiska miljön? Och hur får vi med oss så många som möjligt på den digitala resan?

I Sanoma Utbildnings intervjuserie träffar ni:

Oliver Lundgren, VD på Skolon
Om att få med alla på den digitala resan

Karin Nygårds, lärare, författare och programledare
Om programmering och framtidstro

Stojanka Drinic, biträdande rektor på Nya Elementar
Om att tänka nytt och våga misslyckas

Cecilia Walton, kock och kostrådgivare på Kreativa Kök
Om hur maten påverkar inlärning i skolan

Lars Bjerhem, Martela Group, arbetsmiljöspecialister
Om hur miljön kan bidra till en bättre skola

Dilsa Demirbag-Sten, Generalsekreterare för Berättarministeriet
Om hur berättande och kreativitet kan göra skolan mer jämlik

Alla intervjuer och filmklipp hittar ni hos Sanoma Utbildning – Jakten på världens bästa skola.

Vad du som lärare bör tänka på kring GDPR

25 maj träder den nya dataskyddsförordningen GDPR i kraft och det innebär att skolor och kommuner behöver se över sin hantering av personuppgifter. Vad bör du som lärare tänka på kring GDPR? Här ger Johanna Karlén, programansvarig för skolans digitalisering på SKL, sina tips.

Johanna Karlén är programansvarig för skolans digitalisering på SKL, Sveriges kommuner och landsting. Ett av ämnena som diskuterats flitigt under 2017 och 2018 är den nya dataskyddsförordningen, GDPR, som ersätter tidigare PuL. Det innebär att skolor, kommuner, företag och övriga som behandlar personuppgifter nu behöver se över och dokumentera hanteringen av de personuppgifterna som finns. Det finns många riktlinjer, guider och hjälpmedel kring hur ledare, chefer och rektorer kan tänka kring GDPR, men vad bör läraren som arbetar i klassrummet tänka på?

”Du ska kunna luta dig mot olika riktlinjer som finns på skolan eller i kommunen”

– När det gäller GDPR eller dataskyddsförordningen och dig som lärare, så tänker jag att du behöver ha lite koll på just vad det handlar om, t.ex. personuppgifter och vilka personuppgifter du hanterar i olika IT-tjänster. Men det är inte du som lärare som ska ha stenkoll, utan du ska kunna luta dig mot olika riktlinjer som finns på skolan eller i kommunen. Däremot så tänker jag att om du hittar någon cool app eller bra IT-tjänst som du hittar när du sitter och planerar, så ska du ganska enkelt kunna avgöra “Är den här okej eller inte?”. Det kan man göra genom att man funderar på vilka sorts uppgifter man registrerar och inte. Märker man att “oj, här är det ganska mycket personuppgifter”, då går man vidare och pratar med den som är ansvarig på skolan, berättar Johanna.

”Det är viktigt att du vet lite kring vad dataskyddsförordningen är”

Med andra ord ska du som lärare kunna följa exempelvis en policy för arbetet kring GDPR, men ändå veta vad den nya dataskyddsförordningen innebär på ett konkret sätt. Johanna avslutar:

– Det är viktigt att du vet lite kring vad dataskyddsförordningen är, vad personuppgifter är och hur du får lov att hantera dem i skolans olika tjänster. Att du känner dig lugn med att du vet hur du ska hantera e-posten. Till exempel när du får e-post från en förälder: om du får lov att skicka det vidare, var du ska spara det eller om du ska radera det. Så tänker jag!

Läs mer:

SKL:s sidor om skolan & GDPR
Johanna Karlén på Twitter

Vad nu..? Vem är det som..?


HEJ!
Eftersom det är fredag, så bjuder vi på den här glada bilden! Det är inte bara lärarna som blir starstruck av lärinspiratören Magister Nordström, utan även vår alldeles egna, underbara konferencier i Skolon Speakers Corner!

Trevlig helg till er alla!

Topp 10: Årets mest lästa digitaliseringsnyheter

Nu börjar det bli dags att avrunda året som gått och vi vill passa på att tacka dig som följt oss och våra nyheter! Vilka artiklar, blogginlägg, intervjuer och pressreleaser lästes av flest under 2017?

God jul och gott nytt år till dig!
mvh Team Skolon

#5: Prisade Instagramläraren ger sina tips
Rickard Nordström är läraren som prisades på årets upplaga av Lärargalan för sitt engagemang i klassrummet. Med sitt alias Magister Nordström använder han sociala medier för att nå ut till eleverna och nu har över 100 000 (!) tagit del av hans och klassens arbete. Varför? Hur? Magistern delar med sig av sina bästa tips!

 

 

#4: Skolon och Sanoma Utbildning inleder samarbete
Kanske känner du igen titlarna Lexia, Provia och Bingel? Genom samarbetet mellan Skolon och Sanoma Utbildning som presenterades under året, så blir dessa tre och hundratals andra titlar av digitala läromedel från förlaget möjliga att nå i Skolon, tillsammans med övrigt utbud i biblioteket.

 

 

#3: Natur & Kultur lanserar smarta djuplänkar till sina digitala läromedel i Skolon
Natur & Kultur lanserade under året djuplänkar i Skolon. Det gör det enklare att arbeta med sina digitala läromedel, då du genom endast ett knapptryck kan nå precis det stycke, sida eller kapitel som du vill läsa och dessutom enkelt dela viktig information vidare.

 

 

#2:Täby kommun satsar på digital helhetslösning med stora positiva följder
IT-strategen Gabriel Wallén skapar förutsättningar för att lärare och elever ska nå sina mål med hjälp av digitalisering. Han berättar om Täby kommuns effektiva digitala helhetslösning som gör det enklare för alla att komma åt och använda digitala skolverktyg i klassrummet, med stora positiva effekter som följd.

 

 

#1: Skolon släpper datahanteringsverktyg för GDPR
Nummer ett på listan över mest lästa nyhet är, inte särskilt förvånande, en nyhet som handlar om årets mest högaktuella fråga: Datasäkerhet och den nya dataskyddsförordningen GDPR. Hur kan skolor och kommuner hantera sina digitala skolverktyg på ett säkert sätt? Skolon ger kontroll över er användardata.

 

 

 Fler uppmärksammade nyheter 2017

Vad ville ni mer läsa om under året som gått?

 

Pratstart – nyttig digital hjälp för nyanlända
Norrköpings kommun berättar om sitt digitala arbete
Skolon och digitala provsystemet Dugga inleder samarbete
Glosor.eu erbjuder ny funktion för att öva in glosor genom tal och hörsel
Så kan du se och använda höstens digitala skolfoton på ett helt nytt sätt

Norrköpings kommun: ”Datorn är definitivt mer ett verktyg och tillgång än apparat idag – och det är precis så det ska vara!”

I FOKUS:
Pamela Pålsson
Systemförvaltare, Norrköpings kommun

Du har tills nyligen arbetat som lärare på Djäkneparkskolan i Norrköping och nu arbetar du centralt som systemförvaltare för hela kommunens skolor. Vad innebär ditt arbete?
Mycket riktigt, idag är jag systemförvaltare för G Suite här i kommunen. Jag förvaltar implementeringen, ser över systemen och ser till att vi följer utbildningskontorets IKT-plan för alla skolor.

Tidigare, som lärare, var jag ansvarig för pedagogiken och eleverna i klassrummet. Jag älskade att vara lärare, men nu är det dags att prova på något nytt, vilket är väldigt roligt!

Vad är aktuellt hos er i Norrköping just nu?
Vi har precis inlett ett digitala-prov-projekt, vilket innebär att vi kommer att genomföra våra nationella engelskprov för åk 9 i G Suite-domänen. Nu ser vi till att preppa alla devices, så att det fungerar som det ska. Vi kommer att testa på riktigt med elevgrupper för att se hur det fungerar i praktiken. Det får t.ex. inte ta mer än fem minuter att logga in för att skriva sin uppsats och det måste självklart också fungera på ett säkert sätt, då när det gäller nationella prov finns en hel del direktiv att följa.

Idag är hela gymnasiet och nästan hela 7-9 inne i en-till-en-konceptet. Målet är att fortsätta implementeringen med år 4-6.

Hur kan din erfarenhet som lärare i klassrummet användas för din nya roll på central nivå?
Det är verkligen till jättestor nytta att ha erfarenheten från klassrummet, för jag vet vad som krävs av en lärares arbete, som ju är ett viktigt uppdrag. Jag vet framför allt hur viktig tiden är – allt från planering, lektion, teknik som ska fungera, att alla ska ha med sig sina verktyg och förstå dem, men också tiden för efterarbete och det sociala uppdraget.

I min roll som systemförvaltare, så gäller det att ha alla dessa aspekter i åtanke, när det t.ex. gäller implementering av någonting nytt. Det ska gå smidigt, kännas enkelt och inte ta upp tid från läraren.

Det gäller också att veta att alla lärare är på olika nivåer och att inte tappa någon på vägen, d.v.s. att se till så att alla förstår syftet med den nya tekniken och att alla får möjligheten att lära sig hur det kan användas för att vara en tillgång i lärandet och för eleverna.

Har lärarens syn på teknik förändrats under dina år som lärare?
När jag var student så fanns det så många lärare jag såg upp till, men när datorn kom så var det många som blev lite rädda, vilket resulterade att de ”gick tillbaka” och hamnade efter, istället för att hänga med. Andra lärare var jättenyfikna och anammade den nya tekniken, så även den erfarenheten säger mig att det är nyttigt att veta att alla har olika kunskaper och olika lätt och svårt för att ta till sig nya saker. Det är viktigt att alla känner att de VÅGAR fråga och att de som kanske vet lite mer på detta område hjälper sina kollegor. Kollegialt lärande är så oerhört betydelsefullt! Så, glöm inte att titta åt sidan, hur går det för min kollega? Kan jag hjälpa denne på något sätt?

Hur känner eleverna kring teknikens framfart?
Det är rätt roligt att det har gått så fort framåt! För ca 8-9 år sedan var jag mentor för en niondeklass som fick sina första Macbooks i skolan. Då såg eleverna datorn mer som en apparat, för många behöll sina skrivblock och pennor och förde sedan över sina handskrivna anteckningar i datorn, vilket ju innebar mer att göra för dem.

Idag har elever ofta en grundläggande digital erfarenhet i form av paddor och appar från förskolan och mobiler hemifrån. Digitalisering för elever idag är en självklarhet, något som hör till. De tycker att det är skönt att t.ex. kunna få text uppläst och använda olika tilläggsprogram och hjälpmedel, så datorn är definitivt mer ett verktyg och tillgång än apparat idag – och det är precis så det ska vara!

Smarta, digitala läromedel med Digilär

FEM SNABBA – LÄR KÄNNA ETT AV VERKTYGEN I SKOLON
I FOKUS: Digilär med Lena Gode, kontorschef på
Digilär , Stockholm

lena-gode-kontorschef-stockholm-digilar
Lena Gode, kontorschef på Digilär i Stockholm.

Med en mening: vad är Digilär?
Digilär är ett komplett och smart digitalt läromedel som får eleverna att reflektera och som låter lärarna fokusera på att undervisa!

Hur fungerar Digilär?
Digilär är en webbaserad lärobok. Eleverna loggar in och har allt tillgängligt i ett, t.ex. både texter och övningsdel i språk, antologier med hundratals texter i svenska eller kartor integrerat med texter i SO. Vi utnyttjar alla digitala möjligheter med egna filmer och bildberättelser, interaktiva och självrättande övningar och diagnoser med direkt feedback samt mängder av länkar som anknyter till nutiden.

Digilärs ikon.

Vilka kan använda Digilär?
Digilär är utvecklat för årskurs 7-9 och gymnasiet i nuläget.

Vilka möjligheter finns det med Digilär?
Möjligheterna är oändliga! Framför allt kan du som lärare följa dina elevers utveckling, se att de ligger i fas och har allt material samlat när det är dags för bedömning. Lärarna slipper lägga timmar på att skapa material för sina elever, här finns allt källsäkert och korrekt och i enlighet med kursplanerna. Men innehållet är självklart anpassningsbart och lärarens egna uppgifter hamnar på samma ställe som de befintliga om man lägger till dem. Dessutom uppdaterar vi materialet kontinuerligt och lägger till både nytt material och nya funktioner. Vi slutar aldrig att utvecklas!

Varför vill Digilär vara med i Skolon?
Eftersom vi verkar för att underlätta arbetet för lärarna tycker vi att det är självklart att vara med i Skolon. Det är dessutom den bästa vägen att gå för att uppnå integrering mellan Digilär och andra hjälpmedel som skolor använder, som t.ex. molntjänster och olika bedömningsplattformar. Detta är mycket efterfrågat av våra kunder som inte vill skriva planeringar och bedömningar på flera olika ställen!

 

”Det är inte lätt att digitalisera en verksamhet som startade analog”

micke-gunnarsson
Micke Gunnarsson.

KLOKA PERSONER OM FRAMTIDENS LÄRANDE
I fokus: Micke Gunnarsson, samhällsentreprenör/föreläsare/författare, Barnatro

Hur ser det ut digitalt i svenska skolor idag enligt dig?
Olika, väldigt olika! Och detta är ett problem. Barnen får väldigt olika förutsättningar till att utvecklas digitalt. Och detta kan skilja från klassrum till klassrum, inte bara mellan kommuner och skolor.

Vilka hinder finns det för att digitalisera skolvärlden?
Jag måste nog säga att skolsystemet i sig är ett hinder. Det är inte lätt att digitalisera en verksamhet som startade analog. Ungefär som att försöka pilla in en BASF 30-minuterskassett i en usb-port. Menar inte att låta neggo, men faktiskt. Jag tror att för kunna dra nytta av digitaliseringen för fullt måste vi våga experimentera och ifrågasätta ord som betyg, ämnen, lektion, 40 min, rast, lärare, fusk, nationella prov, Pisa, elev, klasser, 9-årig grundskola, kunskap… Dessa begrepp föddes i en analog tid då kunskapen var större inne i ett hus än utanför… så är det inte längre.

Vilka fördelar finns det för att digitalisera skolan?
Våra barn är våra fördelar och vår gemensamma tro och nyfikenhet på framtiden! Att sedan koppla på modern teknik till detta… kan inte bli annat än succé! Och oavsett… Hahaha, vi har inget val. Vi går mot en gränslös värld där öppenhet och fildelning är a och o.

Hur tror och hur vill du att framtidens digitala skola ska se ut?
Helt annorlunda än den som är nu. Jag vill att våra barn ska vilja skola! Jag tror att vägen till framtidens skola snarare handlar om att göra coola saker än att läsa om dem.

Hur kan man på ett bra sätt inspirera andra till digitalt lärande? Tips!
Genom att visa! Genom att testa, leka och experimentera. Genom att förstå den jag visar hur hens behov ser ut och sedan kunna se om det finns fördelar eller sätt som uppfyller dessa på ett digitalt sätt. 🙂

 

Lär dig världens geografi på ett roligt sätt – tillsammans med en miljon andra!

mw_500-bw
Marianne Wartoft från Seterra.

FEM SNABBA – LÄR KÄNNA ETT AV VERKTYGEN I SKOLON
I FOKUS: Seterra med Marianne Wartoft

Med en mening, vad är Seterra?
Seterra är ett digitalt läromedel med över 100 olika övningar för att lära sig namngeografi.

Hur fungerar Seterra?
Användaren får upp en karta på skärmen och uppmanas i tur och ordning att klicka på de olika geografiska platserna. Klickar hen rätt första gången blir området vitt, om hen klickar rätt andra eller tredje gången blir det gult, och tar det fyra försök eller mer blir det rött. Målet är att få hela kartan vit. En enkelt koncept som visat sig fungera otroligt väl genom åren!

Vilka kan använda Seterra?
Seterra passar bäst för årskurs 3-9.

seterra_icon_256
Seterras ikon.

Hur föddes idén till Seterra?
I slutet av 1990-talet tog jag fram en serie utbildningsprogram för Windows för att lära sig olika ämnen, t.ex. språk. Eftersom jag alltid varit lite fascinerad av kartor, så föll det sig naturligt att utöka samlingen med ett geografiprogram, som fick heta Seterra. De andra programmen har i stort sett fallit i glömska vid det här laget, men Seterra lever vidare! Onlineversionen har idag 1 000 000 unika besökare i månaden.

Hur kommer det sig att Seterra ville vara med i Skolon?
Jag har länge varit medveten om att skolor ogärna vill använda sajter med reklam på, men samtidigt måste jag ju leva på något. Att själv sälja licenser för en reklamfri variant har inte känts som ett alternativ, eftersom det skulle bli för mycket administration för både mig och skolorna. Skolon löser detta dilemma på ett elegant sätt!

seterra_sverige
I Seterra kan du testa dina kunskaper om geografin i Sverige: landskap, län, städer, m.m.seterra_europa
Du får flera försök på dig att pricka in stad eller land rätt, vilket tydligt markeras i olika färger.

seterra_usa
Varför inte prova att se hur mycket du kan om USA:s städer och stater?

”I för stor utsträckning överlåts det till varje lärare att hitta sina arbetsformer, istället för att vi gemensamt utvecklar och systematiskt testar vad som fungerar”

Jan Hylen
Jan Hylén.

KLOKA PERSONER OM FRAMTIDENS LÄRANDE
I fokus: Jan Hylén, utbildningsnanalytiker, Learning Analytics

Du är utbildningsanalytiker. Vad innebär ditt arbete med Learning Analytics?
Jag försöker höja kunskapen och medvetenheten, främst hos beslutsfattare, om potentialen i Learning Analytics, men också i de svåra frågor som tekniken väcker.

I de digitala testerna i Pisaundersökningen från 2015 hamnade Sverige långt efter toppnationerna. Varför och hur kan vi lösa problemet?
Vi har ännu inte hittat nya arbetsformer som tar till vara potentialen i de digitala verktygen. I för stor utsträckning överlåts det till varje lärare att hitta sina arbetsformer, istället för att vi gemensamt utvecklar och systematiskt testar vad som fungerar.

Hur ser det ut digitalt i skolan i övriga världen? Vilka länder står ut och varför?
De skandinaviska länderna är bland de bäst ut-rustade i världen, men vi har fortfarande ungefär samma användningsgrad och användningsmönster som sämre utrustade länder. Australien, Singapore och i viss mån Nya Zealand tycks i många avseenden ha kommit längre i att förändra både skolans mål och innehåll i den riktning som det snabbt föränderliga arbetslivet kräver.

Hur satsar den svenska regeringen på digitaliseringen i svensk skola?
På tok för lite.

Vad har vi sett för effekter av barns användande av digitala verktyg?
Positiva och negativa. Osystematiskt och ostrukturerat it-användande tycks försämra skolresultaten – det måste vi våga se och bygga upp kunskapen om hur, och när, digitala redskap gör bäst nytta. För de positiva effekterna kan vara mycket stora – både för elever och lärare. Det har vi också sett av forskningen!

Hur ser det ut digitalt i svenska skolor idag enligt dig?
Alltför olika. Vissa har utvecklat avancerade och spännande arbetsformer, medan andra arbetar väldigt traditionellt.

Vilka hinder finns det för att digitalisera skolvärlden?
Största hindret är brist på tydlig ledning från stat, huvudmän och ofta även från rektorer.

Vilka fördelar finns det för att digitalisera skolan?
Eleverna blir både kunskapsmässigt och digitalt rustade för att möta ett modernt arbetsliv.

Hur tror och hur vill du att framtidens digitala skola ska se ut?
Jämfört med idag – mer formativ och individuellt upplagd. Mer arbete med autentiska problem och större öppenhet för det omgivande samhället.

Hur kan man på ett bra sätt inspirera andra till digitalt lärande? Tips!
Var öppen och dela med dig av dina misstag och vad de har lärt dig. Det kan leda både till en kultur där vi delar erfarenheter och material, men också insikten om att man måste våga misslyckas för att kunna lyckas!

Sök i bloggen

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Search in posts
Search in pages
Filter by Categories
Användare & kommuner
Inspiration & kunskap
Mässor/events
Nyheter/media
Partners
Tips & trix
  • Kategorier