Vem i skolans värld inspirerar dig?

Vinnande tankar – namnet på vårt inspirationsmagasin där vi har pratat med personer som på något sätt inspirerar i skolans värld. Vi vill vara med och lyfta de personer som gör det där lilla extra. Som kommit på en unik idé, tagit ett initiativ och/eller lyft våra elever till nya nivåer. Så läs och tänk efter, vem i skolans värld inspirerar just dig? Och vad kan du göra för att inspirera andra?
I det här numret av Vinnande tankar kan du bland annat läsa om:


”Sverige skall bli det ledande landet i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter och effekter i utbildningssystemet”

VD för branschorganisationen Swedish Edtech Industry, Jannie Jeppesen, berättar om nutid och framtid för den svenska skolans digitalisering och hur bolagsmedlemmar kan bidra på bästa sätt.

”Alla elever skall vara inloggade och igång inom 30 sekunder”
Oliver Lundgren, VD för Skolon, om lösningen som gör betydande skillnad i det digitala klassrummet.

Hur digital är du?
Testa dig själv i vårt digitaliseringsquiz – blir du traditionalisten, digitalisten eller mittimellan?

Allt om GDPR
Värdefulla tips från advokaten om vad du ska tänka på.

Programmera mera med Karin Nygårds
Programmering på schemat! Behöver jag som lärare få panik? Programmeringsexperten och SVT-profilen Karin Nygårds ger sina råd och tankar.

”Bara genom att jag projicerar text och bild på stor skärm när jag läser, så blir läsningen mer spännande för barnen”
Skolbibliotekarien Tobias Gard om hur man med digitala metoder kan väcka stor läslust hos eleverna – med goda resultat som följd.

Så kan du använda sociala medier för att nå ut till eleverna
Prisade superläraren och instagramprofilen Magister Nordström om sitt arbetssätt med sociala medier som gjort succé både i och utanför klassrummet.

Alla artiklar hittar du här.

 

 

Följ med i jakten på världens bästa skola – hur når vi den?

I Sanoma Utbildnings intervjuserie får ni träffa intressanta personer som på olika sätt bidrar till jakten på världens bästa skola. Frågan är: Hur når vi dit?

Hur hanterar vi den svenska skolans utmaningar? Och hur tar vi hand om alla nya möjligheter? Runt omkring oss finns massor av kunskap och erfarenhet som vi kan ta del av, om vi bara vågar tänka nytt och fritt. Med en fot i klassrummet och en stor dos nyfikenhet försöker vi ta reda på hur den svenska skolan kan utvecklas åt rätt håll.

Varför är programmering viktigt? Är nyckeln till en bättre skola kreativitet och det skrivna ordet? Kan rätt kost hjälpa eleverna? Vilken roll spelar den fysiska miljön? Och hur får vi med oss så många som möjligt på den digitala resan?

I Sanoma Utbildnings intervjuserie träffar ni:

Oliver Lundgren, VD på Skolon
Om att få med alla på den digitala resan

Karin Nygårds, lärare, författare och programledare
Om programmering och framtidstro

Stojanka Drinic, biträdande rektor på Nya Elementar
Om att tänka nytt och våga misslyckas

Cecilia Walton, kock och kostrådgivare på Kreativa Kök
Om hur maten påverkar inlärning i skolan

Lars Bjerhem, Martela Group, arbetsmiljöspecialister
Om hur miljön kan bidra till en bättre skola

Dilsa Demirbag-Sten, Generalsekreterare för Berättarministeriet
Om hur berättande och kreativitet kan göra skolan mer jämlik

Alla intervjuer och filmklipp hittar ni hos Sanoma Utbildning – Jakten på världens bästa skola.

Hur löser vi lärarbristen?

Det råder lärarbrist i Sverige – hur kan vi locka ännu fler till läraryrket? Hör Anna Sterlinger Ahlring och Philip Hjalmarsson från en av landets mest populära poddar, Anna och Philips lärarpodcast, berätta om sina tankar kring ämnet. Håller du med? Vilka är dina egna tips?

Det är Almedalsveckan och ett av de ämnen som står högst upp på agendan är givetvis skola och utbildning. En av de stora frågorna i denna kategori är lärarbristen och hur vi får fler att välja läraryrket.

Anna Sterlinger-Ahlring och Philip Hjalmarsson är båda lärare som under de senaste åren synts och hörts i Anna och Philips lärarpodcast, där huvuddelen är att lyfta positiva förebilder inom yrket. Efter att ha tröttnat på den negativa bild som under lång tid spridits kring läraryrket och svensk skola, så bestämde de sig för att göra något åt saken, vilket resulterade i en lärarpodcast. Under åren har de träffat allt från lärare, rektorer och politiker för att samtala om möjligheter, utmaningar och lösningar för den svenska skolan och idag ligger podcasten på topp 20 i hela Sverige över mest lyssnade poddar.

Huvudsyftet med podcasten är att synliggöra alla goda exempel som finns i svensk skola, vilket enligt Anna och Philip kan bidra till att fler får upp ögonen för läraryrket. Håller du med Anna och Philip om deras tankar kring hur vi lockar fler till att välja lärarutbildningen? Eller har du kanske egna tips? Se mer i klippet!

Relaterad information:

Facebook: Anna och Philips lärarpodcast
Twitter: Anna och Philips lärarpodcast
”Vi drömmer lite om att göra en tv-show” – intervju med Anna och Philips lärarpodcast

3 enkla digitaliseringstips till lärare – och du behöver inte vara teknikproffs för att hänga med

Tobias Gard är skolbibliotekarien som prisats för sitt arbete med digitala verktyg. I sin undervisning använder han smartboards, poddar och spel för att väcka läslust och engagemang hos eleverna – något som visat både glädje och resultat i klassrummet. Här får du tre snabba och konkreta digitaliseringstips från Tobias – och du behöver inte vara ett teknikproffs för att hänga med.
Detta är Tobias Gard

Ålder: 36.
Arbetar: Som skolbibliotekarie på Kronan skola (f-9) och Frälsegårdsskolan (f-6) i Trollhättan.
Brinner för: Att väcka läslust och få mina elever att utvecklas som läsare.
Det bästa med mitt yrke: Att jag får träffa så många kloka elever varje dag och får dela mitt intresse för böcker med dem. Att stå i ett klassrum och läsa en bok inför ett gäng elever som nästan håller andan för att boken är SÅÅÅ spännande – den känslan är magisk!

Lilla Digitestet med Tobias: Hur digital är du?

Touch eller Penna
Morgontidning i handen eller Morgontidning på skärmen
Bio eller Netflix
Promenad eller Pokémon Go
Kontanter eller Swish

3 snabba digitaliseringstips

1. Tänk inte att du behöver vara en teknikexpert för att arbeta digitalt. Det är inte jag, utan man lär sig under tiden som man arbetar.

2. Projicera alltid det du läser högt på stor skärm med hjälp av exempelvis en dokumentkamera. Barnen får lättare att fokusera då och använder både sina ögon och öron vid läsningen.

3. Arbeta med podcasts av olika slag. Sveriges Radio har exempelvis en mängd olika poddar där de samlar sina uppläsningar och dramatiseringar av olika barn- och ungdomsböcker. Lätt att lyssna på i klassrummet och barnen kan dessutom fortsätta att lyssna hemma!

3D, programmering, Chromebooks och kollegialt lärande – i den här kommunen spirar skolans digitalisering

Ingegerd Åberg är IKT-samordnare i Karlshamns kommun – en kommun som aktivt arbetar med digitalisering som en naturlig del i lärprocessen med IKT-enheten som ett centralt stöd för lärare och elever. Sedan 2010 har kommunen arbetat med att i etapper införa datorer till alla elever i både grundskolan och gymnasiet. Sista etappen genomfördes 2016, då alla från åk 1 till 6 fick varsin Chromebook. Nu spirar digitaliseringen i kommunen.

– Det har hänt mycket under de senaste åren och vi märker att den digitala kompetensen, både hos rektorer, lärare, pedagoger och elever har ökat. Det är stor efterfrågan på IKT-pedagogernas kompetens och det är ett gott tecken på att viljan att utvecklas inom detta område är stor. Flera stora IKT-dagar har genomförts och även mindre, mer frekventa kompetensutvecklingsinsatser sker fortlöpande, berättar Ingegerd.

Ingegerd Åberg.
3D-arbete inkluderas i flertalet ämnen

I kommunen, närmare bestämt på Norrevångskolan, arbetar även lärarna Martin Löfgren och Per Ahlkvist som två år i rad nominerats till prestigefyllda Guldäpplet. Guldäpplet prisar årligen lärare som förnyat undervisningen med stöd av IT. Norrevångskolan har till exempel under många år arbetat med 3D med just Per och kollegan Mia Lägnert i spetsen.

– I den digitala profilen på Norrevångskolan har vi låtit eleverna arbeta med 3D på olika sätt under ett antal år. Bland annat har vi samarbetat med Stadsbyggnadskontoret och låtit eleverna bygga en ny stadsdel i Karlshamn i 3D. Jag, Per och IKT-pedagogen Mikael Jönsson har också spelat in ett antal tutorials som eleverna enkelt kan följa, säger Mia.

Mia Lägnert.

Satsningen på ny teknik på Norrevångsskolan har varit möjlig genom stipendier från EC-stiftelsen i Svängsta, något som har moderniserat och förändrat undervisningen i teknikämnet. Idag lär sig samtliga elever i åk 8 att rita i 3D och ritningarna skrivs sedan ut på en av skolans 3D-skrivare.

– Ambitionen är att förbereda eleverna på det teknikintensiva samhälle som vi lever i och ge dem möjligheter att lära sig områden de annars inte kommer i kontakt med i skolan. Även textilslöjden har använt sig av att arbeta med 3D-tekniken och förhoppningen är att denna teknik även ska bli en del av ännu fler ämnen, utvecklar Mia.

Programmering blir en naturlig del av undervisningen

Under 2018 revideras läroplanen, där bland annat den digitala kompetensen stärks ytterligare. Nytt på schemat blir bland annat programmering som ett tydligt inslag i matte- och teknikämnena. Möllegårdens skola är en av skolorna som redan nu kommit långt med implementeringen av programmering i undervisningen. Bland annat arbetar man med Micro:bit – en liten dator som eleverna enkelt kan få saker att göra, genom att själva programmera den.

Möllegårdens skola är en F-6 skola där man medvetet har arbetat med digitalisering för att alla elever ska få en likvärdig utbildning. Alla pedagoger har kollegialt arbetat med att utveckla sin digitala kompetens, både genom att dela erfarenheter med varandra, men även med stöd av IKT-pedagog.

Eva Eriksson.

– När vi började närma oss programmering lade vi mycket tid på grunderna och diskuterade vad programmering innebär och varför det är viktigt att arbeta med programmering i skolan. Under pedagogiska samtal och kollegahandledning förde vi diskussioner, men vi arbetade även praktiskt med konkreta övningar och lekar som sedan kunde användas med eleverna. Det diskuterades mycket begrepp och stegvisa instruktioner, samt om hur programmering kan bli en naturlig del i undervisningen, förklarar Eva Eriksson på Möllegårdens skola.

När pedagogerna kände sig trygga med de analoga grunderna gick man sedan vidare till blockprogrammering. Eva berättar vidare:

– Personalgruppen valde att alla skulle börja med code.org och efterhand kunde de som arbetar med äldre elever gå vidare med Scratch. Personalen fick möjlighet att arbeta med programmen tillsammans, för att sedan kunna gå vidare med arbetet med sina elever i klassrummet.

Skolan har nu tillgång till en uppsättning micro:bit och en mbot. Nästa steg blir att synliggöra hur man kan omsätta kod och programmering till en fysisk handling för att ytterligare förstärka förståelsen för programmeringens stora roll i samhället.

Nästa steg: Skolon

Karlshamns kommun är också en av de kommuner runt om i landet som just nu kommer igång med Skolon:
– Med hjälp av Skolon kan vi samla många program och lärresurser på ett ställe, så att de blir tillgängliga via en inloggning. Vi kan också få koll på våra licenser och hur vi fördelar dem på bästa sätt. I skolans värld använder vi många olika program och när den nya dataskyddsförordningen GDPR träder i kraft den 25 maj, så kommer vi att behöva ha koll på alla verktyg som eleven finns registrerad i. Detta kommer Skolon kunna hjälpa oss med genom sitt datavisualiseringsverktyg, berättar Ingegerd.

Sebastian Matuska, affärschef på Skolon, berättar om Karlshamns anslutning till Skolon:
– Det känns naturligtvis jätteroligt att Karlshamns kommun nu valt att använda Skolon som en samlingsplats för sina digitala verktyg. Karlshamn har en stark digital drivkraft och Skolon kommer att hjälpa lärare och elever att spara både tid och administration vid användning av sina digitala skolverktyg.

Programmering på schemat 2018: Tips och råd från experten Karin Nygårds

Som en del av regeringens satsning gällande att digitalisera den svenska skolan, så införs nu programmering som ett tydligt inslag i undervisningen under 2018 i ämnena matematik och teknik – något som visat sig oroa många lärare. Karin Nygårds är ett känt ansikte i IKT-kretsar, då hon föreläser om just programmering, synts som programledare för UR:s ”Programmera mera” – och van vid att lugna oroade lärare som berörs av den nya satsningen.


Vad tänker du om att programmering införs som ett inslag i undervisningen, Karin?

Det känns som att jag lever och andas detta just nu. För mig ligger fokus på att försöka hjälpa lärare att känna sig trygga och lugna och inte få panik inför det nya innehållet. Jag hinner inte fundera så mycket på om det borde ha gjorts på ett annat sätt, för det här är den verklighet vi har och det är den här planen som ska genomföras. Nu kör vi liksom.

8 av 10 mattelärare känner sig osäkra på att lära ut programmering, enligt en undersökning gjord av Lärarnas Riksförbund. Programmering på schemat, behöver man få panik?
För låg- och mellanstadielärare ser jag ingen anledning alls till panik. Det är faktiskt inte så mycket som krävs av lärarna och vi måste komma ihåg att ett centralt innehåll inte vänder upp och ner på hela undervisningen. För den osäkre läraren duger det gott att prova på med hjälp av någon av alla resurser som finns tillgängliga gratis online.

För högstadiet är det lite knivigare och där är det ju också mer pressat med betygen. Mitt grundråd är ändå att ta det lugnt och ta hjälp av varandra i kollegiet. Om något år kommer vi att ha bättre utbildningar i ämnet, och framför allt kommer vi tydligare veta vad vi ska ägna oss åt. Det kommer att se annorlunda ut om bara två år när vi har elever som har fått grunderna. Hur går vi vidare? Hur långt är vettigt att gå? Det är sådant som vi lärare måste mejsla fram genom praktiknära forskning.

Vilka utmaningar tror du att det finns med att programmering ska bli en del av undervisningen?
Tyvärr är det fortfarande många som kämpar med att få tekniken att fungera på skolor. Dålig hårdvara, hopplös mjukvara och kass uppkoppling. Jag förstår lärare som inte orkar ta in tekniken i klassrummet när det inte fungerar. Dessutom ser jag tidsbristen som ett problem. Om lärarna inte får avsatt tid att ta till sig nyheterna, så är det svårt att orka med.

Vilka effekter tror du att det kan ge för framtiden att våra elever får möjligheten att programmera på skoltid?
Min grundtanke har hela tiden varit att kunskap om hur digitala system är uppbyggda gör oss till mer kritiska konsumenter och till möjliga producenter. Det är en effekt. Sedan hoppas jag att eleverna med hjälp av datorkraft kan visualisera sina tankar och idéer på ett nytt sätt. Programmering är ett kraftfullt verktyg att lära sig.

Kan alla lära sig att programmera?
Ja, visst kan alla lära sig programmera, men precis som vi är olika duktiga på att skriva, måla, spela fotboll och sy, så är vissa mer lagda åt programmering. Sedan har vi kanske vissa fördomar om hur en person som är duktig i programmering är. Jag hade t.ex. inte koll på att min förmåga att lägga schema, min kärlek till lego och mitt nördiga intresse för kartor, faktiskt är tecken på att programmering passar mig. Det tog 37 år innan jag kom på det.

Till sist, kan man ha nytta av programmering i andra sammanhang?
För mig har det gjort mig säkrare på att hantera teknik. Min gamla teknikrädsla är borta. Sedan har det också gett mig nya sätt att strukturera mina tankar, men det vet jag är väldigt olika jämfört med hur till exempel mina programmerarvänner känner. Jag antar att vi använder våra förmågor och kunskaper på olika sätt!

Foto på Karin Nygårds: Severus Tenenbaums

Prisade skolbibliotekarien Tobias Gard: Så arbetar vi digitalt i klassrummet på ett effektivt sätt

 

Tobias Gard är skolbibliotekarien som prisats för sitt arbete med digitala verktyg. I sin undervisning använder han smartboards, poddar och spel för att väcka läslust och engagemang hos eleverna – något som visat både glädje och resultat i klassrummet.

Vad använder du för digitala arbetssätt i ditt arbete med eleverna?
På skolorna där jag arbetar har vi smartboards i varje klassrum och med hjälp av dessa interaktiva whiteboards, så spelifierar jag de boksamtal som jag har med eleverna. Sedan driver jag en podcast också, för dem som vill ha lite extra högläsning och gillar kusliga historier – “Död mans pod” heter den. Sök gärna upp och lyssna om ni vågar!

Vad fick dig att börja använda digitala arbetssätt? Var det naturligt för dig från start eller var det något särskilt som gjorde att du började använda det i ditt arbete som bibliotekarie?
För snart tio år sedan gjordes en stor satsning på digital teknik på skolorna som jag jobbar på. Rektorerna tryckte hårt på att vi skulle använda oss av digital teknik i undervisningen och det köptes in en hel del digitala hjälpmedel. Till att börja med kändes det emellanåt ganska jobbigt. Det tar ju alltid emot lite när man ska förändra något och tänka om. Men, jag provade mig fram och hittade snart ett sätt att arbeta digitalt på. Numera är jag mycket snabbare med att testa nya digitala resurser. Digital teknik är inte frälsaren som löser alla problem, men den blir ett hjälpmedel för att få eleverna att se det fantastiska med böcker och berättande.

Vad får du för respons från eleverna?
Jag besöker varje klass ca en gång i veckan och eleverna gillar verkligen när jag kommer. Det känns fantastiskt fint att mötas av glada ansikten när man kommer in i klassrummet! De gillar att jag läser för dem och tycker om att diskutera det lästa. Främst är det under boksamtalen som tekniken gör skillnad. Jag ger eleverna uppdrag kopplat till boken vi just har läst och genom att diskutera det vi läst, så löser vi detta uppdrag tillsammans. Uppdraget påminner oftast om ett tv-spel. Det kan handla om att vi ska hitta gömda djur i ett rum som projiceras på smartboarden eller att vi ska hjälpa en av personerna i boken som vi läst att hitta vägen hem. Vi skulle säkert kunna ha bra och givande boksamtal även utan att använda oss av det digitala, men jag tror inte att lika många skulle välja att vara delaktiga i diskussionerna då. Spelmomentet blir en morot för många elever. Jag märker att eleverna utvecklas som läsare.

”Tack vare att de spelifierade boksamtalen engagerar de allra flesta eleverna, har i stort sett alla lärt sig att diskutera en text”


Hur upplever du att eleverna har tagit till sig kunskap genom dina digitala arbetssätt?

Eleverna lär sig hur olika texter är uppbyggda genom våra spelifierade boksamtal. Jag märker till exempel att de blir bättre och bättre på att förutspå vad som kommer att hända längre fram i en av böckerna vi läser. De har tack vare allt vi läst och och diskuterat lärt sig hur texter brukar vara utformade. Tack vare att de spelifierade boksamtalen engagerar de allra flesta eleverna, har i stort sett alla lärt sig att diskutera en text. De vågar och kan tycka och tänka kring det lästa. De ser kopplingar mellan olika texter och kan även göra kopplingar mellan det lästa och sina egna liv. De har utvecklat sin litteracitet helt enkelt. Dessutom, bara genom att jag projicerar text och bild på stor skärm när jag läser, så blir läsningen mer spännande för barnen. ”Vilken film ska vi se idag?” kan barnen fråga entusiastiskt innan de kommer på att det är en bok vi ska läsa och inget annat. Det visuella är viktigt för dagens barn!

Kan digitalisering hjälpa till att väcka ännu mer läslust hos eleverna? I sådana fall, hur?
Det finns så otroligt mycket digitalt läsfrämjande på nätet. Massor av engagerade människor, både barn, ungdomar och vuxna, berättar om sina läsupplevelser och tipsar om böcker och berättelser via sina bloggar, vloggar eller podcasts. Det finns forum där man skriver fanfiction eller delar med sig av sina bästa spökhistorier. Tänk vad sådana mötesplatser skapar lust att läsa och skriva! Dessutom finns det ju fantastiska appar som hjälper dig att genomföra boksamtal eller som ger dig boktips direkt i mobilen. För att inte tala om hur enkelt man nu med hjälp av bland annat podcasts kan lyssna på upplästa berättelser och samtal kring böcker.

Till sist, kan vi vuxna lära oss något av eleverna gällande digitalisering?
Eleverna är sällan rädda för att prova nytt. Vi vuxna är mer försiktiga. Det kan vara bra att skynda långsamt och verkligen tänka igenom hur man vill jobba med något nytt och vad det ska ge. Men ibland skyndar vi vuxna så otroligt långsamt att allt bara rinner ut i sanden. Kanske borde vi låna lite av barnens spontanitet. Dessutom tycker jag att vi inte ska vara rädda för att ha roligt i skolan. De bästa lektionerna är ju de som är lustfyllda, men samtidigt lärorika!

OM TOBIAS GARD


Ålder:
36.
Arbetar: Som skolbibliotekarie på Kronan skola (f-9) och Frälsegårdsskolan (f-6) i Trollhättan.
Brinner för: Att väcka läslust och få mina elever att utvecklas som läsare.
Det bästa med mitt yrke: Att jag får träffa så många kloka elever varje dag och får dela mitt intresse för böcker med dem. Att stå i ett klassrum och läsa en bok inför ett gäng elever som nästan håller andan för att boken är SÅÅÅ spännande… den känslan är magisk!

Digitaliseringsfans, se hit!

Tjohoo, idag är det exakt fyra veckor kvar till SETT SYD! Den perfekta mötesplatsen för alla digitaliseringsentusiaster i skolans värld!
Visst syns vi i Malmö?

Sök i bloggen

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Search in posts
Search in pages
Filter by Categories
Användare & kommuner
Inspiration & kunskap
Mässor/events
Nyheter/media
Partners
Tips & trix
  • Kategorier