Frida Monsén om: Skolans digitalisering – så kommer alla lärare med på tåget

 

Skolans digitalisering är ett hett ämne i och med att den digitala kompetensen stärks från och med 2018 i läroplanen för grundskolan och gymnasiet. Men, alla lärare har olika förkunskaper när det gäller det digitala, så hur får skolan med alla på tåget?

Frida Monsén är lärare, flitigt anlitad föreläsare och även författare. Just nu är hon aktuell med boken ”Digital kompetens – i skolan och i klassrummet” (Natur & Kultur) och ger här sina tre bästa tips om hur skolan kan få med alla lärare när det gäller det digitala arbetet i klassrummet.

1. Sluta behandla digitalisering som ett teknik- eller IT-projekt

– För att få med alla på tåget när det kommer till digitalisering, så tänker jag att vi måste sluta behandla digitaliseringen som ett teknik- eller IT-projekt och istället titta på att det handlar om att utveckla digitalt kompetenta medborgare. Framför allt är det en likvärdighetsfråga, för att om inte skolan tar ansvar för den delen, så kommer ingen annan att göra det heller, egentligen.

2. Inte bara en ansvarig – se till att digitaliseringen rör alla

– Det andra jag tänker på är att digitaliseringen behöver angå mig i min yrkesroll. Att inte låta en person få ansvaret för allt som har med digitaliseringen att göra, som en IT-pedagog eller eldsjäl på något sätt, utan var och en måste äga sin egen kompetens: “Hur relaterar det här till mig i min yrkesroll?”.

3. Utgå från individens förkunskaper

– Det tredje som jag skulle vilja lyfta är just att lyfta framsteg utifrån där var och en befinner sig. Att inte alltid bara lyfta fram spjutspetsarna, utan om det är en som aldrig tidigare har testat något som gör något som är en utmaning för den personen – lyft då det i sammanhanget. Tänk på samma sätt som du skulle tänkt med dina elever när det kommer till dina kollegor och medarbetare!

Dag två på SETT: Besöksrekord!

Torsdagsmorgonen inleddes med programmeringstips från Zcooly Sverige.
Fullsatt i publiken – ett ämne som verkligen lockar!

Jerker Porat, lärinspiratör på Microsoft Sverige, berättade om hur man på ett smart sätt kan använda Skolon och Microsoft Teams tillsammans.

Adam Palmquist, förespråkare av gamification i skolan, gav verkligen besökare en ny syn på hur man kan använda spel på ett positivt sätt i skolan.

PREMIÄR! Oliver Lundgren, VD för Skolon, lockade storpublik när 8 aldrig tidigare visade nyheter levererades live på SETT.

Peter Skog från Kikora Sverige talade om Kikora – Mattemaraton – ett initiativ för att locka lusten till matematik. Smart!

Hej från våra vänner på Avalon Solutions – Michel och David! De talade om hur man kan maximera nyttan med Google i klassrummet. Tredje året vi får besök från er och tredje året som det var full publik. Kul!

Hallå, hallå från scenen, Magister Nordström! Rickard Nordström är läraren som framgångsrikt arbetat med sociala medier i skolan och som sprider sin kunskap, glädje och inspiration med sitt instagramkonto.

Sch, filminspelning pågår! Anna Åkerfeldt som precis släppt en bok från Liber AB om ett av årets hetaste ämnen, programmering, agerar vant och proffsigt framför kameran. 

Tack för er föreläsning i torsdagens Speakers Corner, Ulrika Jonson, IKT-ansvarig i Södertälje kommun, och Marcus Alvarsson från Svensk TalTeknologi AB!

Wow, vilken dag! Det ryktades om besöksrekord och tro oss – det kände vi av! Många nyfikna besökare och hög inspirationsnivå. Vi ses imorgon!

3D, programmering, Chromebooks och kollegialt lärande – i den här kommunen spirar skolans digitalisering

Ingegerd Åberg är IKT-samordnare i Karlshamns kommun – en kommun som aktivt arbetar med digitalisering som en naturlig del i lärprocessen med IKT-enheten som ett centralt stöd för lärare och elever. Sedan 2010 har kommunen arbetat med att i etapper införa datorer till alla elever i både grundskolan och gymnasiet. Sista etappen genomfördes 2016, då alla från åk 1 till 6 fick varsin Chromebook. Nu spirar digitaliseringen i kommunen.

– Det har hänt mycket under de senaste åren och vi märker att den digitala kompetensen, både hos rektorer, lärare, pedagoger och elever har ökat. Det är stor efterfrågan på IKT-pedagogernas kompetens och det är ett gott tecken på att viljan att utvecklas inom detta område är stor. Flera stora IKT-dagar har genomförts och även mindre, mer frekventa kompetensutvecklingsinsatser sker fortlöpande, berättar Ingegerd.

Ingegerd Åberg.
3D-arbete inkluderas i flertalet ämnen

I kommunen, närmare bestämt på Norrevångskolan, arbetar även lärarna Martin Löfgren och Per Ahlkvist som två år i rad nominerats till prestigefyllda Guldäpplet. Guldäpplet prisar årligen lärare som förnyat undervisningen med stöd av IT. Norrevångskolan har till exempel under många år arbetat med 3D med just Per och kollegan Mia Lägnert i spetsen.

– I den digitala profilen på Norrevångskolan har vi låtit eleverna arbeta med 3D på olika sätt under ett antal år. Bland annat har vi samarbetat med Stadsbyggnadskontoret och låtit eleverna bygga en ny stadsdel i Karlshamn i 3D. Jag, Per och IKT-pedagogen Mikael Jönsson har också spelat in ett antal tutorials som eleverna enkelt kan följa, säger Mia.

Mia Lägnert.

Satsningen på ny teknik på Norrevångsskolan har varit möjlig genom stipendier från EC-stiftelsen i Svängsta, något som har moderniserat och förändrat undervisningen i teknikämnet. Idag lär sig samtliga elever i åk 8 att rita i 3D och ritningarna skrivs sedan ut på en av skolans 3D-skrivare.

– Ambitionen är att förbereda eleverna på det teknikintensiva samhälle som vi lever i och ge dem möjligheter att lära sig områden de annars inte kommer i kontakt med i skolan. Även textilslöjden har använt sig av att arbeta med 3D-tekniken och förhoppningen är att denna teknik även ska bli en del av ännu fler ämnen, utvecklar Mia.

Programmering blir en naturlig del av undervisningen

Under 2018 revideras läroplanen, där bland annat den digitala kompetensen stärks ytterligare. Nytt på schemat blir bland annat programmering som ett tydligt inslag i matte- och teknikämnena. Möllegårdens skola är en av skolorna som redan nu kommit långt med implementeringen av programmering i undervisningen. Bland annat arbetar man med Micro:bit – en liten dator som eleverna enkelt kan få saker att göra, genom att själva programmera den.

Möllegårdens skola är en F-6 skola där man medvetet har arbetat med digitalisering för att alla elever ska få en likvärdig utbildning. Alla pedagoger har kollegialt arbetat med att utveckla sin digitala kompetens, både genom att dela erfarenheter med varandra, men även med stöd av IKT-pedagog.

Eva Eriksson.

– När vi började närma oss programmering lade vi mycket tid på grunderna och diskuterade vad programmering innebär och varför det är viktigt att arbeta med programmering i skolan. Under pedagogiska samtal och kollegahandledning förde vi diskussioner, men vi arbetade även praktiskt med konkreta övningar och lekar som sedan kunde användas med eleverna. Det diskuterades mycket begrepp och stegvisa instruktioner, samt om hur programmering kan bli en naturlig del i undervisningen, förklarar Eva Eriksson på Möllegårdens skola.

När pedagogerna kände sig trygga med de analoga grunderna gick man sedan vidare till blockprogrammering. Eva berättar vidare:

– Personalgruppen valde att alla skulle börja med code.org och efterhand kunde de som arbetar med äldre elever gå vidare med Scratch. Personalen fick möjlighet att arbeta med programmen tillsammans, för att sedan kunna gå vidare med arbetet med sina elever i klassrummet.

Skolan har nu tillgång till en uppsättning micro:bit och en mbot. Nästa steg blir att synliggöra hur man kan omsätta kod och programmering till en fysisk handling för att ytterligare förstärka förståelsen för programmeringens stora roll i samhället.

Nästa steg: Skolon

Karlshamns kommun är också en av de kommuner runt om i landet som just nu kommer igång med Skolon:
– Med hjälp av Skolon kan vi samla många program och lärresurser på ett ställe, så att de blir tillgängliga via en inloggning. Vi kan också få koll på våra licenser och hur vi fördelar dem på bästa sätt. I skolans värld använder vi många olika program och när den nya dataskyddsförordningen GDPR träder i kraft den 25 maj, så kommer vi att behöva ha koll på alla verktyg som eleven finns registrerad i. Detta kommer Skolon kunna hjälpa oss med genom sitt datavisualiseringsverktyg, berättar Ingegerd.

Sebastian Matuska, affärschef på Skolon, berättar om Karlshamns anslutning till Skolon:
– Det känns naturligtvis jätteroligt att Karlshamns kommun nu valt att använda Skolon som en samlingsplats för sina digitala verktyg. Karlshamn har en stark digital drivkraft och Skolon kommer att hjälpa lärare och elever att spara både tid och administration vid användning av sina digitala skolverktyg.

PREMIÄR: ”Jag ser ju att framtiden ligger i digitala läromedel”

FILMPREMIÄR:
Digitalt lärande ska vara enkelt. I den här filmen får du se och höra hur Täby kommun arbetar digitalt med hjälp av Skolon som samlingsplats och Libers digitala material som innehåll. Inspireras av arbetet på Ellagårdsskolan!

Medverkande i filmen:
Christopher Nottberg, gymnasiechef Täby kommun
Magnus Johansson, rektor Ellagårdsskolan
Louise Wictorin, lärare Ellagårdsskolan
Kristina Örnman, lärare Ellagårdsskolan
Hans Nilsson, IT-strateg Täby kommun
Ella, Alexandra, Andreas, Anna, Tilde och Stina, elever Ellagårdsskolan

”Helhetslösningen vi har bygger på att våra lärare och elever får åtkomst till alla digitala verktyg, från en och samma plattform”

Gabriel Wallén, IT-pedagog.

Gabriel Wallén arbetar som IT-pedagog på Ellagårdsskolan i Täby, vilket innebär att samordna och skapa förutsättningar för att lärare och elever ska nå sina mål med hjälp av digitala verktyg.

Gabriel, vilka är de största utmaningarna generellt i skolans värld med att arbeta digitalt?
Jag tror att det är att öka användningen av digitala verktyg, för de bidrar ju med väldigt många fördelar i lärandet, men det svåra är att se till att de används. Där förutsätter det att lärare och elever kommer åt dem och det kan vara ett problem. Vi har tagit tag i problematiken med åtkomst genom vår helhetslösning och nu återstår det att se till att lärarna och eleverna också använder verktygen.

Vad innebär er digitala helhetslösning?
Den helhetslösningen vi har bygger på att våra lärare och elever får åtkomst till alla digitala verktyg, från en och samma plattform. Vi utgår från vår lärportal, där de sedan kan skickas vidare till olika tjänster. Där är Skolon med som en part och står för hantering och distribuering av digitala läromedel och resurser.

När Skolon väl var på plats tekniskt sett, så fungerade även integrationen med våra digitala verktyg, t.ex. våra läromedel från Liber.

Vilka vinster och effekter ser du med er helhetslösning för lärarna?
Framför allt blir det enklare för lärarna, då det inte blir en administrativ börda för dem att använda sig av digitala verktyg, som det har varit tidigare. Vi som skolledning kan tillhandahålla de läromedel som lärarna behöver, likt vi tidigare gjort med analoga läromedel, men att de nu finns tillgängliga digitalt istället. Det innebär smidigare åtkomst och att vi nu kan fördela licenser mellan klasser på ett enkelt och smidigt sätt.

Det blir också lättare för lärarna att individanpassa undervisningen, när de kan rikta det materialet som en eller flera elever verkligen behöver.

Rent organisatoriskt innebär digitaliseringen även att man kan få bättre kommunikation, öka det kollegiala lärandet och samverka mellan skolor och kommuner på ett annat sätt än man gjort tidigare.

…och för eleverna?
Fler fördelar som vi ser med denna satsningen är att det blir lättare för eleverna att komma åt sina läromedel och att de får tillgång till de stöd som finns via de digitala verktygen. Det kan t.ex. vara möjligheten att få böcker upplästa, länkar vidare till andra resurser som filmer och djuplänkar och så blir det mer tillgängligt för eleverna, i och med att de kan komma åt det i princip var som helst, så länge de har tillgång till nätverket.

För eleverna så har det dessutom blivit enklare att logga in. De behöver inte längre hålla reda på flera olika inloggningar, utan de går via en väg och så har de åtkomst till allt. Framför allt så ser vi också ett ökat intresse från eleverna när de får arbeta digitalt – att de blir mer motiverade, helt enkelt!

Hei NKUL!


10-12 maj befinner vi oss på NKUL i Trondheim, Norges största mötesplats för beslutsfattare, rektorer och lärare med fokus på IKT i undervisningen. Under dagarna tre får målgruppen ta del av intressanta föreläsningar, träffa likasinnade och ta del av den stora mässutställningen.

Kom gärna och hälsa på i monter 29!
Vi kommer också att på fredagen den 12 maj kl 11.15 – 11.45 hålla föredrag i sal R5, där vi visar möjligheterna med digitalt lärande för alla – nu på norska!

“I mitt jobb som IKT-pedagog försöker jag visa på möjligheterna med de digitala verktygen”

Skärmavbild 2016-02-22 kl. 17.45.49
Annelie Medoc.

KLOKA PERSONER OM FRAMTIDENS LÄRANDE
I fokus: Annelie Medoc, IKT-pedagog och skoldatateksansvarig i Skurups kommun, samt bloggar/recenserar skolrelaterade appar och verktyg

Hur tänker du om framtidens lärande?
Eleverna behöver få utbildning för att klara av sitt framtida liv. I deras framtid finns ett privatliv och ett yrkesliv som de ska klara av. De behöver lära sig de kompetenser som kan behövas oavsett yrke. Jag tänker då på samarbete, att ha koll på målet med uppgiften de tar sig an, att kunna använda sig av den hjälp som finns att tillgå, o.s.v. Jag tror att många lärare behöver stanna upp lite och fundera över syftet med sin undervisning. Jobbar man utifrån läroplanen och på ett sätt som gynnar eleverna i deras framtida liv? En lärarroll ser därför annorlunda ut än vad den gjorde för bara några decennier sedan.

Hur ser du på digitalisering och lärande?
Digitaliseringen, använd på rätt sätt, kan göra mycket i undervisningen. Några exempel är att elever kan få stöttning i sin inlärning, uppgifter kan göras på ett helt annat sätt än tidigare och att man kan nå ut till så många fler med sina slutprodukter. Jag tror också att eleverna genom att skapa t.ex. filmer och annat digitalt kan fördjupa sina kunskaper, då de måste analysera på ett annat sätt när de själva ska producera och att den digitala produktionen erbjuder fler möjligheter än den analoga.

Vad hoppas du att vi som samhälle uppnår när vi digitaliseras och lärande utvecklas till nya nivåer?
Jag hoppas att vi får ett samhälle där olikheter minskar vad gäller kunskaper och möjligheter till arbete. När det gäller skolan hoppas jag på en större transparens som visar vilket superarbete pedagogerna verkligen gör, så att föräldrar och politiker kan luta sig tillbaka och låta pedagogerna jobba vidare och fortbilda sig för att möta framtidens behov och krav på eleverna.

Vad anser du att de största hindren är för att digitalisera skolvärlden?
Tron på verktygen, fortbildningsmöjligheterna och spridningen, samt antalet verktyg och infrastruktur.

Vad tror du blir följderna om vi misslyckas att ta oss förbi dessa hinder?
Att utbildningen eleverna får inte är ändamålsenlig. Vi har elever som inte är förberedda inför sitt vuxenliv och yrkesliv, vilket ger ännu högre kostnader.

Vilka fördelar skulle vi kunna skapa när vi tar oss förbi dessa hinder?
Elever som är motiverade, fokuserade och känner att de lyckas. Verktyg som kan underlätta pedagogens arbete att hjälpa eleven att få struktur.

Kan du ge ett konkret exempel på vad du gör för att bidra till en positiv digitalisering av lärande?
I mitt jobb som IKT-pedagog försöker jag visa på möjligheterna med de digitala verktygen. Möjligheterna gör eleverna mer engagerade och när det skapas digitalt så kan det publiceras så att man automatiskt får fler mottagare. Spridning och kommunikation över hela världen. Världen krymper. Jag håller i fortbildnings- och inspirationsmöten. Jag ser också över vilka digitala system som finns tillgängliga för pedagogerna i kommunen. Vi ska ha tillräckligt med verktyg, men heller inte för många så att det blir rörigt. I skoldatateksrollen försöker jag nå ut med vilka behov som kan finnas och förståelsen för dessa behov, samt visa vilka verktyg som faktiskt finns. Det finns massor av digitala verktyg som kan hjälpa till vid olika svårigheter i inlärningen.

En rekommendation från dig på något man kan göra för att bidra till utvecklingen.
Till vem och vad?
Jag önskar att skolledare/rektorer i hela landet ledde digitaliseringen. Det finns många som redan gör detta, men alltför många duckar och delegerar ansvaret. Det är skolledarna/rektorerna som har ledningsutbildningen och har de sedan bara en strategi och plan för digitaliseringen, så kan vi snabbare komma dit vi vill. SKL:s verktyg LIKA är ett fantastiskt verktyg att använda som hjälp i detta arbete.

Något annat du vill säga?
Jag är jätteglad för att regeringen nu gett Utbildningsdepartementet i uppdrag att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet. Det spretar alldeles för mycket ute i landet och för likvärdigheten behövs nu en hopsamlande kraft. Jag tycker också att det är bra att man funderar på elevens behov inför framtiden och därför funderar på att införa programmering som ämne eller på annat sätt del i undervisningen. Detta är verkligen en framtida kompetens som eleverna behöver få med sig. Jag vill samtidigt passa på att berätta att jag har två bloggar där jag samlar digitala verktyg (dator) och appar (iPad) för skolbehov. Jag skriver också recensioner på skolappar.nu och jag föreläser eller workshoppar i mitt eget företag.

“Dela! Dela med dig av dina bästa pedagogiska idéer! Till alla!”

Camilla Askebäck Diaz
Camilla Askebäck Diaz.

KLOKA PERSONER OM FRAMTIDENS LÄRANDE
I fokus: Camilla Askebäck Diaz, Ma-/NO-lärare, samt förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm

Hur tänker du om framtidens lärande?
Framtidens lärande kommer att utgå mer från individen, jag tror att allt kommer att bli mer centrerat kring att hitta vad som driver varje människa att vilja lära sig. Hur kan vi skapa det?

Hur ser du på digitalisering och lärande?
Samhället blir mer och mer digitaliserat och skolan måste hänga med i utvecklingen. Vår vardag består av det digitala och analoga utifrån våra vardagsbehov, och så måste även skolan se ut. Vi kan inte låta det digitala bli en hajp i klassrummet, det ska vara en del av våra olika verktyg för att skapa förutsättningar för lärande. Framtiden är här och nu, och vi kan inte sitta och vänta på att varje elev ska ges samma förutsättning till tidsenliga verktyg för att kunna vara en samhällsmedborgare i framtiden.

Vad hoppas du att vi som samhälle uppnår när vi digitaliseras och lärande utvecklas till nya nivåer?
Jag hoppas att vi får ett samhälle där alla känner sig delaktiga utifrån sin förmåga genom att digitala hjälpmedel möjliggör de hinder som fanns förut. Att skolan ska kännas relevant och viktig, så att de kunskaper och förmågor de får med sig hjälper dem att vara kunniga, innovativa och ha en digital kompetens.

Vad är din målbild för det du gör för att bidra till framtidens lärande och bättre nyttjande av digitaliseringens möjligheter?
Mitt mål är att alla ska känna sig bekväma med och utnyttja den digitala tekniken i sitt klassrum, så att det kommer alla elever till gagn.

Vad anser du att de största hindren är för att digitalisera skolvärlden?
Tillgängligheten av digitala devices, missad fortbildning för lärare och rädslan för att inte våga göra saker på ett nytt sätt. Att digitaliseringen inte blir likvärdig för varje barn.

Vad tror du blir följderna om vi misslyckas att ta oss förbi dessa hinder?
Att vi får generationer som har haft olika möjligheter att få lyckas, visa vad de går för och chansen att få en bra grund i digital kompetens. Det innebär att framtiden ser olika ut beroende på hur pass väl digitaliseringen gått i just deras skola.

Vilka fördelar skulle vi kunna skapa när vi tar oss förbi dessa hinder?
Vi skulle få ett samhälle där alla inser att allt är möjligt, för alla. Vi skulle, på ett bättre sätt, kunna rusta våra elever för framtiden.

Sök i bloggen

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Search in posts
Search in pages
Filter by Categories
Användare & kommuner
Inspiration & kunskap
Mässor/events
Nyheter/media
Partners
Tips & trix
  • Kategorier