”Varför ska jag som lärare bry mig om gamification?” med Adam Palmquist från Insert Coin

Varför ska du som lärare bry dig om gamification? Hur kan vi med framgång skapa motivation med hjälp av gamification i skolans värld? Adam Palmquist, utbildnings- och kunskapsledare, berättar om möjligheterna med spelifierat lärande och vilka positiva effekter det kan ge i klassrummet.

– Gamification är en av de viktigaste komponenterna för att motivera människan idag. Vi lever ju i en uppmärksamhetsekonomi där många, många saker påkallar elevers, men också vuxnas, uppmärksamhet. Gamification har visat sig vara en av de viktigaste komponenterna för att kunna bibehålla uppmärksamheten. Inte bara inom skolan, utan också inom träning och resurssparande, förklarar Adam Palmquist.

Gamification och utbildning har alltid haft en nära koppling till varandra och enligt Adam är det också skolans värld som vinner väldigt många fördelar med hjälp av gamification:

– Mycket forskning pekar åt samma håll – att spelifiering är ett sätt att hålla oss motiverade och engagerade i en uppgift. När forskare har tittat på när man spelar spel eller jobbar med ett spelifierat material, om det så handlar om resurssparande, träning eller inlärning, så handlar det om att vi har en HÖG dopaminutsöndring. Den här signalsubstansen får oss att känna att vi är tillfreds med oss själva. Vi har ett fysiskt och psykiskt välbefinnande, men också så höjs vår koncentration, vår inlärningsförmåga, och även vår positivitet till ett material. Det är därför gamification blir så effektivt i en lärande situation, avslutar Adam.


Det här är gamification

Att ta in spelmoment i verksamheter som traditionellt sett inte hör samman med spelande, för att på så sätt öka engagemang och motivation. Det kan t.ex. handla om att samla poäng för att komma framåt i en uppgift eller för att nå ett mål.

Om Adam Palmquist

Adam Palmquist är legitimerad lärare och arbetar idag som utbildnings- och kunskapsledare på Insert Coin. Han är författare till boken ”Det spelifierade klassrummet” (Studentlitteratur), en handledning om hur man med framgång kan använda spelifiering för att skapa motivation och engagemang i skolan och boken är den första i sitt slag i Sverige. Adam är en flitigt anlitad föreläsare om möjligheterna med spelifierat lärande och ses som en av de mest kunniga på området i Sverige.

 

Frida Monsén om: Skolans digitalisering – så kommer alla lärare med på tåget

 

Skolans digitalisering är ett hett ämne i och med att den digitala kompetensen stärks från och med 2018 i läroplanen för grundskolan och gymnasiet. Men, alla lärare har olika förkunskaper när det gäller det digitala, så hur får skolan med alla på tåget?

Frida Monsén är lärare, flitigt anlitad föreläsare och även författare. Just nu är hon aktuell med boken ”Digital kompetens – i skolan och i klassrummet” (Natur & Kultur) och ger här sina tre bästa tips om hur skolan kan få med alla lärare när det gäller det digitala arbetet i klassrummet.

1. Sluta behandla digitalisering som ett teknik- eller IT-projekt

– För att få med alla på tåget när det kommer till digitalisering, så tänker jag att vi måste sluta behandla digitaliseringen som ett teknik- eller IT-projekt och istället titta på att det handlar om att utveckla digitalt kompetenta medborgare. Framför allt är det en likvärdighetsfråga, för att om inte skolan tar ansvar för den delen, så kommer ingen annan att göra det heller, egentligen.

2. Inte bara en ansvarig – se till att digitaliseringen rör alla

– Det andra jag tänker på är att digitaliseringen behöver angå mig i min yrkesroll. Att inte låta en person få ansvaret för allt som har med digitaliseringen att göra, som en IT-pedagog eller eldsjäl på något sätt, utan var och en måste äga sin egen kompetens: “Hur relaterar det här till mig i min yrkesroll?”.

3. Utgå från individens förkunskaper

– Det tredje som jag skulle vilja lyfta är just att lyfta framsteg utifrån där var och en befinner sig. Att inte alltid bara lyfta fram spjutspetsarna, utan om det är en som aldrig tidigare har testat något som gör något som är en utmaning för den personen – lyft då det i sammanhanget. Tänk på samma sätt som du skulle tänkt med dina elever när det kommer till dina kollegor och medarbetare!

Vad du som lärare bör tänka på kring GDPR

25 maj träder den nya dataskyddsförordningen GDPR i kraft och det innebär att skolor och kommuner behöver se över sin hantering av personuppgifter. Vad bör du som lärare tänka på kring GDPR? Här ger Johanna Karlén, programansvarig för skolans digitalisering på SKL, sina tips.

Johanna Karlén är programansvarig för skolans digitalisering på SKL, Sveriges kommuner och landsting. Ett av ämnena som diskuterats flitigt under 2017 och 2018 är den nya dataskyddsförordningen, GDPR, som ersätter tidigare PuL. Det innebär att skolor, kommuner, företag och övriga som behandlar personuppgifter nu behöver se över och dokumentera hanteringen av de personuppgifterna som finns. Det finns många riktlinjer, guider och hjälpmedel kring hur ledare, chefer och rektorer kan tänka kring GDPR, men vad bör läraren som arbetar i klassrummet tänka på?

”Du ska kunna luta dig mot olika riktlinjer som finns på skolan eller i kommunen”

– När det gäller GDPR eller dataskyddsförordningen och dig som lärare, så tänker jag att du behöver ha lite koll på just vad det handlar om, t.ex. personuppgifter och vilka personuppgifter du hanterar i olika IT-tjänster. Men det är inte du som lärare som ska ha stenkoll, utan du ska kunna luta dig mot olika riktlinjer som finns på skolan eller i kommunen. Däremot så tänker jag att om du hittar någon cool app eller bra IT-tjänst som du hittar när du sitter och planerar, så ska du ganska enkelt kunna avgöra “Är den här okej eller inte?”. Det kan man göra genom att man funderar på vilka sorts uppgifter man registrerar och inte. Märker man att “oj, här är det ganska mycket personuppgifter”, då går man vidare och pratar med den som är ansvarig på skolan, berättar Johanna.

”Det är viktigt att du vet lite kring vad dataskyddsförordningen är”

Med andra ord ska du som lärare kunna följa exempelvis en policy för arbetet kring GDPR, men ändå veta vad den nya dataskyddsförordningen innebär på ett konkret sätt. Johanna avslutar:

– Det är viktigt att du vet lite kring vad dataskyddsförordningen är, vad personuppgifter är och hur du får lov att hantera dem i skolans olika tjänster. Att du känner dig lugn med att du vet hur du ska hantera e-posten. Till exempel när du får e-post från en förälder: om du får lov att skicka det vidare, var du ska spara det eller om du ska radera det. Så tänker jag!

Läs mer:

SKL:s sidor om skolan & GDPR
Johanna Karlén på Twitter

Håller du med Nelson Mandela?


Idag har ett av våra kontor fått nya skyltar till alla rum! Till alla rum, beroende på vad de fokuserar på, hör ett passande citat. Håller du med Nelson Mandela?

Pip, pip!

Pip, pip! Ett skepp kommer lastat med en vykortshälsning från Team Skolon. Glad Påsk!

3 enkla digitaliseringstips till lärare – och du behöver inte vara teknikproffs för att hänga med

Tobias Gard är skolbibliotekarien som prisats för sitt arbete med digitala verktyg. I sin undervisning använder han smartboards, poddar och spel för att väcka läslust och engagemang hos eleverna – något som visat både glädje och resultat i klassrummet. Här får du tre snabba och konkreta digitaliseringstips från Tobias – och du behöver inte vara ett teknikproffs för att hänga med.
Detta är Tobias Gard

Ålder: 36.
Arbetar: Som skolbibliotekarie på Kronan skola (f-9) och Frälsegårdsskolan (f-6) i Trollhättan.
Brinner för: Att väcka läslust och få mina elever att utvecklas som läsare.
Det bästa med mitt yrke: Att jag får träffa så många kloka elever varje dag och får dela mitt intresse för böcker med dem. Att stå i ett klassrum och läsa en bok inför ett gäng elever som nästan håller andan för att boken är SÅÅÅ spännande – den känslan är magisk!

Lilla Digitestet med Tobias: Hur digital är du?

Touch eller Penna
Morgontidning i handen eller Morgontidning på skärmen
Bio eller Netflix
Promenad eller Pokémon Go
Kontanter eller Swish

3 snabba digitaliseringstips

1. Tänk inte att du behöver vara en teknikexpert för att arbeta digitalt. Det är inte jag, utan man lär sig under tiden som man arbetar.

2. Projicera alltid det du läser högt på stor skärm med hjälp av exempelvis en dokumentkamera. Barnen får lättare att fokusera då och använder både sina ögon och öron vid läsningen.

3. Arbeta med podcasts av olika slag. Sveriges Radio har exempelvis en mängd olika poddar där de samlar sina uppläsningar och dramatiseringar av olika barn- och ungdomsböcker. Lätt att lyssna på i klassrummet och barnen kan dessutom fortsätta att lyssna hemma!

”Sverige skall bli det ledande landet i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter och effekter i utbildningssystemet”

Edtech är ett relativt nytt begrepp och som står för ”educational technology”, d.v.s. teknik kombinerat med utbildning. Edtech är en av världens just nu fem snabbast växande branscher, något som Jannie Jeppesen, grundare av och VD för Swedish Edtech Industry, tagit fasta på.

Swedish Edtech Industry är en ideell branschförening som samlar aktörerna inom den svenska edtech-industrin för att påskynda den digitala utvecklingen för både det svenska utbildningssystemet och för utvecklingen av en svensk framtidsbransch. Idag har föreningen ett 70-tal medlemmar som omfattar en bredd av leverantörer av bland annat digitala läromedel, provverktyg, lärplattformar, administrativa system, kommunikationslösningar, samt hårdvara och nätverk.

– Syftet är att driva digitaliseringen av den svenska utbildningssektorn framåt. Vi lever idag i ett av världens mest digitaliserade länder och Swedish Edtech Industry vill bidra till att Sverige blir det ledande landet i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter, berättar Jannie Jeppesen.

Under hösten 2017 presenterade Swedish Edtech Industry en unik rapport som visade att bolagen i branschen ökade med 12% under föregående år, där unga bolag ökade mest. Rapporten visade även att utvecklingen förväntas att gå framåt ännu mer. Intresset för edtech är enormt inom branschen, såväl utomlands som i Sverige, men hur ser intresset ut från skolans håll?

– Utbildningsvärlden är mitt i en digital omställning och är i början av sin digitaliseringsresa, vilket betyder att vi står framför ett antal utmaningar. Skolan är en trögrörlig organisation och digitaliseringen tar tid, förklarar Jannie.

Hon fortsätter:
– Vi behöver satsa på kompetenshöjande insatser och se till att varje skola står rustad med en infrastruktur och verktyg för att varje elev, i varje klassrum, skall få förutsättningar att utveckla sin digitala kompetens. Vi vet att digitala verktyg, rätt använda, leder till ökade resultat i de olika ämnena. Den tekniska utvecklingen går också så pass fort idag och jag tror att vi kommer att se massor av olika lösningar som kommer att leda till ännu större resultatökningar, i form av t.ex. artificiell intelligens för att ytterligare individanpassa och effektivisera inlärning, avslutar Jannie.

 

Swedish Edtech Industrys arbete i fyra punkter

 

1. Driva kvalitetsfrågor

Vi behöver effektiva och moderna tjänster, produkter och upphandlingar runt de områden som rör digitalisering av utbildningssystemet.

2. Driva digitalisering

Vi vill öka takten när det gäller digitaliseringen av den svenska utbildningssektorn. Sverige skall bli det ledande landet i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter och effekter i utbildningssystemet.

3. Bygga kunskap

Aktivt bygga nätverk för att medlemsföretagen skall utvecklas snabbare och nå framgångar både på den nationella och internationella marknaden.

4. Verka för en fri och sund marknad

Där entreprenörers drivkrafter och tekniska kunnande i en snabbt föränderlig värld tas tillvara. På så sätt får vi de mest effektiva, högkvalitativa och innovativa tjänsterna och produkterna för att lösa problem och utmaningar i utbildningssystemet.

Vårt hjärta klappar för…

14 februari betyder alla hjärtans dag, roligt tycker vi!  Vårt hjärta klappar lite extra för skolans digitalisering och att göra digitalt lärande tillgängligt för alla! Vad bultar ditt hjärta lite extra för?

3 problem för skolans digitalisering – och lösningen på dem

Det finns flera problem idag för skolor att komma åt och använda digitala verktyg, d.v.s. innehåll till hårdvara som t.ex. datorer och iPads. Antalet verktyg växer, vilket gör att möjligheterna till en individanpassad undervisning ökar, men ett antal faktorer hindrar utvecklingen. Vilka hinder finns det och hur tar man bort dem?
Tre stora hinder:

 

1. Svårt att hitta och använda:

Vilket material finns, vilket är säkert att använda, vad passar i skolans värld och till vem och vad? Skolor och kommuner gör även inköp av datorer och iPads, men vet inte vad de ska fylla dem med.

2. Tung administration:

Konton, inloggningar, lösenordshantering och teknikstrul. Allt för mycket tid går till administration och det är alldeles för svårt för lärare och elever att komma igång med digitala verktyg och att använda dem. Många skolor och kommuner upplever också att de har dålig koll på vilka licenser man har, hur lång tid man har kvar av dem och vilka som har dem.

3. Uppföljning och spårbarhet svårt:

Skolans administrativa system, lärplattformar och de digitala verktygen som t.ex. onlineböcker, pedagogiska spel, webbtjänster, m.m, hänger inte ihop.

 

Tre lösningar:

 

1. Lättare att hitta och använda:

Skolon är en oberoende samlingsplats för digitala skolverktyg. Det innebär att vi inte producerar någonting själva, utan erbjuder ett bibliotek fyllt med över tusen digitala verktyg från olika leverantörer, så att det blir lättare för skolor att hitta och använda digitala verktyg, samt prova på nya i form av demoversioner.

Biblioteket är precis som ett riktigt bibliotek – välj den kategori eller det ämne som du letar efter eller sortera på den ålder du vill hitta verktyg för. Här finns verktyg som är nedladdningsbara, webbaserade och som passar för mobilen. Det gör att varje skola kan hitta de verktyg som passar dem bäst och kan välja att mixa läromedel från olika förlag och leverantörer. Det innebär att skolan verkligen kan satsa på en individanpassad undervisning, eftersom det också är möjligt att välja om licenserna ska vara individuella, anpassade för vissa klasser/grupper eller vara tillgängliga för hela skolan.

2. Enklare administration:

En inloggning och ett lösenord till allt. En eller fler administratörer hanterar konton och licenser, vilket gör att hanteringen inte landar på den enskilde läraren. Administratören har möjlighet att på egen hand dela ut licenser från olika förlag och leverantörer av digitalt innehåll, vilket innebär att när lärare och elever loggar in på sitt konto, så ligger verktygen framme redo för användning. Genom ett klick, så kommer användaren inloggad och klar in i verktyget och kan även inne i det aktuella verktyget hoppa mellan övriga tjänster och system som skolan valt att koppla till.

Det gör att alla, oavsett ålder och förkunskap, kan hänga med och faktiskt använda digitala verktyg på ett enkelt sätt. Alla är igång i klassrummet inom 30 sekunder.

3. Uppföljning och spårbarhet tydligare och enklare:

Eftersom Skolon har möjlighet att ”prata” med skolans egna system, lärplattform och elevregister, så är det möjligt att koppla ihop och synka dem till de digitala verktygen. Det gör att Skolon blir som en slags motor i mitten och som gör att användare kan använda allting tillsammans, istället för var för sig på sitt håll.

Genom djuplänkar kan du hoppa mellan läxan direkt in på den sida, stycke eller kapitel som du vill nå eller dela med dig av till andra.

Genom elevregistersynken så synkas alla elever, lärare och klasser direkt över till alla de digitala verktygen.

Genom Skolon Live kan läraren följa elevernas arbete i de olika digitala verktygen.
Vilka används, hur länge och av vilka?

Genom Skolons Datavisualisering får skolan full kontroll på all användardata som finns i respektive verktyg. Skolan får med andra ord full kontroll på sin användardata och kan hantera den på egen hand med endast ett par få klick. Det görs bland annat i form av utskrivbara rapporter och möjlighet att stoppa och radera data, vilket är i enlighet med GDPR – den nya dataskyddsförordningen som träder i kraft i maj 2018 med ökade krav på personuppgiftshantering.

Vill du veta mer om hur ni kan arbeta enklare digitalt på er skola?
Vi hjälper mer än gärna till, kontakta oss här.

GDPR-tips till skolor och kommuner från advokaten

GDPR, eller dataskyddsförordningen som den heter på svenska, är en ny lagstiftning som träder i kraft den 25 maj 2018. Den berör hur offentliga myndigheter och företag får behandla personuppgifter om sina kunder eller sina elever, om det gäller en skola. Syftet är att se till att enskilda individer inte blir kränkta genom personuppgiftsbehandlingen.

Fredrik Engström är advokat på Engström & Hellman Advokatbyrå i Göteborg och berättar att det finns en hel del som en skola eller kommun behöver att tänka på inför införandet av den nya dataskyddsförordningen:

– Det skolorna behöver göra nu är att inventera de personuppgifter som man idag behandlar i sin verksamhet. Kontrollera och dokumentera med vilket stöd man behandlar dem och hur länge de kommer att sparas i verksamheten.

Kommunen och skolorna behöver också se över sin datasäkerhet, så att det lever upp till dataskyddsförordningens krav.
– Det betyder bland annat att man måste se till att man har system för att skydda uppgifter från åtkomst från obehöriga och att man har system för att kartlägga dataintrång eller personuppgiftsincidenter, poängterar Fredrik.

Tre konkreta GDPR-tips från advokat Fredrik Engström:
1) Se över avtal

Se över avtal som skolan har med externa leverantörer, t.ex. privata företag som levererar lärplattformar eller lärverktyg på internet eller på annat sätt, samt hur de tar emot personuppgifter från skolan. Det är viktigt att kommunen ser till att alla sådana externa leverantörer uppfyller lagens krav. Gör de inte det, kan kommunen i slutändan riskera att drabbas av sanktioner.

2) Inventera

Tänk på att i god tid inventera den personuppgiftsbehandling som sker idag, så att skolan får en god uppfattning om vilka uppgifter som behandlas, med vilket stöd som de behandlas och hur länge de sparas. Den här inventeringen bör skolan också dokumentera, så att man sedan kan jämföra den med lagens krav och kontrollera att man uppfyller den.

3) Börja i tid

Lagen träder i kraft den 25 maj 2018 och då måste allting vara på plats. Även om det kan kännas som att det är gott om tid kvar, så går tiden alltid snabbare än vad man tror. Så se till att börja på en gång och framför allt – ta hjälp om ni känner att ni inte klarar av att tyda de komplicerade lagbestämmelserna.

Se även vår film om datasäkerhet här.

Sök i bloggen

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Search in posts
Search in pages
Filter by Categories
Användare & kommuner
Inspiration & kunskap
Mässor/events
Nyheter/media
Partners
Tips & trix
  • Kategorier