Vad du som lärare bör tänka på kring GDPR

25 maj träder den nya dataskyddsförordningen GDPR i kraft och det innebär att skolor och kommuner behöver se över sin hantering av personuppgifter. Vad bör du som lärare tänka på kring GDPR? Här ger Johanna Karlén, programansvarig för skolans digitalisering på SKL, sina tips.

Johanna Karlén är programansvarig för skolans digitalisering på SKL, Sveriges kommuner och landsting. Ett av ämnena som diskuterats flitigt under 2017 och 2018 är den nya dataskyddsförordningen, GDPR, som ersätter tidigare PuL. Det innebär att skolor, kommuner, företag och övriga som behandlar personuppgifter nu behöver se över och dokumentera hanteringen av de personuppgifterna som finns. Det finns många riktlinjer, guider och hjälpmedel kring hur ledare, chefer och rektorer kan tänka kring GDPR, men vad bör läraren som arbetar i klassrummet tänka på?

”Du ska kunna luta dig mot olika riktlinjer som finns på skolan eller i kommunen”

– När det gäller GDPR eller dataskyddsförordningen och dig som lärare, så tänker jag att du behöver ha lite koll på just vad det handlar om, t.ex. personuppgifter och vilka personuppgifter du hanterar i olika IT-tjänster. Men det är inte du som lärare som ska ha stenkoll, utan du ska kunna luta dig mot olika riktlinjer som finns på skolan eller i kommunen. Däremot så tänker jag att om du hittar någon cool app eller bra IT-tjänst som du hittar när du sitter och planerar, så ska du ganska enkelt kunna avgöra “Är den här okej eller inte?”. Det kan man göra genom att man funderar på vilka sorts uppgifter man registrerar och inte. Märker man att “oj, här är det ganska mycket personuppgifter”, då går man vidare och pratar med den som är ansvarig på skolan, berättar Johanna.

”Det är viktigt att du vet lite kring vad dataskyddsförordningen är”

Med andra ord ska du som lärare kunna följa exempelvis en policy för arbetet kring GDPR, men ändå veta vad den nya dataskyddsförordningen innebär på ett konkret sätt. Johanna avslutar:

– Det är viktigt att du vet lite kring vad dataskyddsförordningen är, vad personuppgifter är och hur du får lov att hantera dem i skolans olika tjänster. Att du känner dig lugn med att du vet hur du ska hantera e-posten. Till exempel när du får e-post från en förälder: om du får lov att skicka det vidare, var du ska spara det eller om du ska radera det. Så tänker jag!

Läs mer:

SKL:s sidor om skolan & GDPR
Johanna Karlén på Twitter

Håller du med Nelson Mandela?


Idag har ett av våra kontor fått nya skyltar till alla rum! Till alla rum, beroende på vad de fokuserar på, hör ett passande citat. Håller du med Nelson Mandela?

Pip, pip!

Pip, pip! Ett skepp kommer lastat med en vykortshälsning från Team Skolon. Glad Påsk!

3 enkla digitaliseringstips till lärare – och du behöver inte vara teknikproffs för att hänga med

Tobias Gard är skolbibliotekarien som prisats för sitt arbete med digitala verktyg. I sin undervisning använder han smartboards, poddar och spel för att väcka läslust och engagemang hos eleverna – något som visat både glädje och resultat i klassrummet. Här får du tre snabba och konkreta digitaliseringstips från Tobias – och du behöver inte vara ett teknikproffs för att hänga med.
Detta är Tobias Gard

Ålder: 36.
Arbetar: Som skolbibliotekarie på Kronan skola (f-9) och Frälsegårdsskolan (f-6) i Trollhättan.
Brinner för: Att väcka läslust och få mina elever att utvecklas som läsare.
Det bästa med mitt yrke: Att jag får träffa så många kloka elever varje dag och får dela mitt intresse för böcker med dem. Att stå i ett klassrum och läsa en bok inför ett gäng elever som nästan håller andan för att boken är SÅÅÅ spännande – den känslan är magisk!

Lilla Digitestet med Tobias: Hur digital är du?

Touch eller Penna
Morgontidning i handen eller Morgontidning på skärmen
Bio eller Netflix
Promenad eller Pokémon Go
Kontanter eller Swish

3 snabba digitaliseringstips

1. Tänk inte att du behöver vara en teknikexpert för att arbeta digitalt. Det är inte jag, utan man lär sig under tiden som man arbetar.

2. Projicera alltid det du läser högt på stor skärm med hjälp av exempelvis en dokumentkamera. Barnen får lättare att fokusera då och använder både sina ögon och öron vid läsningen.

3. Arbeta med podcasts av olika slag. Sveriges Radio har exempelvis en mängd olika poddar där de samlar sina uppläsningar och dramatiseringar av olika barn- och ungdomsböcker. Lätt att lyssna på i klassrummet och barnen kan dessutom fortsätta att lyssna hemma!

”Sverige skall bli det ledande landet i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter och effekter i utbildningssystemet”

Edtech är ett relativt nytt begrepp och som står för ”educational technology”, d.v.s. teknik kombinerat med utbildning. Edtech är en av världens just nu fem snabbast växande branscher, något som Jannie Jeppesen, grundare av och VD för Swedish Edtech Industry, tagit fasta på.

Swedish Edtech Industry är en ideell branschförening som samlar aktörerna inom den svenska edtech-industrin för att påskynda den digitala utvecklingen för både det svenska utbildningssystemet och för utvecklingen av en svensk framtidsbransch. Idag har föreningen ett 70-tal medlemmar som omfattar en bredd av leverantörer av bland annat digitala läromedel, provverktyg, lärplattformar, administrativa system, kommunikationslösningar, samt hårdvara och nätverk.

– Syftet är att driva digitaliseringen av den svenska utbildningssektorn framåt. Vi lever idag i ett av världens mest digitaliserade länder och Swedish Edtech Industry vill bidra till att Sverige blir det ledande landet i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter, berättar Jannie Jeppesen.

Under hösten 2017 presenterade Swedish Edtech Industry en unik rapport som visade att bolagen i branschen ökade med 12% under föregående år, där unga bolag ökade mest. Rapporten visade även att utvecklingen förväntas att gå framåt ännu mer. Intresset för edtech är enormt inom branschen, såväl utomlands som i Sverige, men hur ser intresset ut från skolans håll?

– Utbildningsvärlden är mitt i en digital omställning och är i början av sin digitaliseringsresa, vilket betyder att vi står framför ett antal utmaningar. Skolan är en trögrörlig organisation och digitaliseringen tar tid, förklarar Jannie.

Hon fortsätter:
– Vi behöver satsa på kompetenshöjande insatser och se till att varje skola står rustad med en infrastruktur och verktyg för att varje elev, i varje klassrum, skall få förutsättningar att utveckla sin digitala kompetens. Vi vet att digitala verktyg, rätt använda, leder till ökade resultat i de olika ämnena. Den tekniska utvecklingen går också så pass fort idag och jag tror att vi kommer att se massor av olika lösningar som kommer att leda till ännu större resultatökningar, i form av t.ex. artificiell intelligens för att ytterligare individanpassa och effektivisera inlärning, avslutar Jannie.

 

Swedish Edtech Industrys arbete i fyra punkter

 

1. Driva kvalitetsfrågor

Vi behöver effektiva och moderna tjänster, produkter och upphandlingar runt de områden som rör digitalisering av utbildningssystemet.

2. Driva digitalisering

Vi vill öka takten när det gäller digitaliseringen av den svenska utbildningssektorn. Sverige skall bli det ledande landet i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter och effekter i utbildningssystemet.

3. Bygga kunskap

Aktivt bygga nätverk för att medlemsföretagen skall utvecklas snabbare och nå framgångar både på den nationella och internationella marknaden.

4. Verka för en fri och sund marknad

Där entreprenörers drivkrafter och tekniska kunnande i en snabbt föränderlig värld tas tillvara. På så sätt får vi de mest effektiva, högkvalitativa och innovativa tjänsterna och produkterna för att lösa problem och utmaningar i utbildningssystemet.

Vårt hjärta klappar för…

14 februari betyder alla hjärtans dag, roligt tycker vi!  Vårt hjärta klappar lite extra för skolans digitalisering och att göra digitalt lärande tillgängligt för alla! Vad bultar ditt hjärta lite extra för?

3 problem för skolans digitalisering – och lösningen på dem

Det finns flera problem idag för skolor att komma åt och använda digitala verktyg, d.v.s. innehåll till hårdvara som t.ex. datorer och iPads. Antalet verktyg växer, vilket gör att möjligheterna till en individanpassad undervisning ökar, men ett antal faktorer hindrar utvecklingen. Vilka hinder finns det och hur tar man bort dem?
Tre stora hinder:

 

1. Svårt att hitta och använda:

Vilket material finns, vilket är säkert att använda, vad passar i skolans värld och till vem och vad? Skolor och kommuner gör även inköp av datorer och iPads, men vet inte vad de ska fylla dem med.

2. Tung administration:

Konton, inloggningar, lösenordshantering och teknikstrul. Allt för mycket tid går till administration och det är alldeles för svårt för lärare och elever att komma igång med digitala verktyg och att använda dem. Många skolor och kommuner upplever också att de har dålig koll på vilka licenser man har, hur lång tid man har kvar av dem och vilka som har dem.

3. Uppföljning och spårbarhet svårt:

Skolans administrativa system, lärplattformar och de digitala verktygen som t.ex. onlineböcker, pedagogiska spel, webbtjänster, m.m, hänger inte ihop.

 

Tre lösningar:

 

1. Lättare att hitta och använda:

Skolon är en oberoende samlingsplats för digitala skolverktyg. Det innebär att vi inte producerar någonting själva, utan erbjuder ett bibliotek fyllt med över tusen digitala verktyg från olika leverantörer, så att det blir lättare för skolor att hitta och använda digitala verktyg, samt prova på nya i form av demoversioner.

Biblioteket är precis som ett riktigt bibliotek – välj den kategori eller det ämne som du letar efter eller sortera på den ålder du vill hitta verktyg för. Här finns verktyg som är nedladdningsbara, webbaserade och som passar för mobilen. Det gör att varje skola kan hitta de verktyg som passar dem bäst och kan välja att mixa läromedel från olika förlag och leverantörer. Det innebär att skolan verkligen kan satsa på en individanpassad undervisning, eftersom det också är möjligt att välja om licenserna ska vara individuella, anpassade för vissa klasser/grupper eller vara tillgängliga för hela skolan.

2. Enklare administration:

En inloggning och ett lösenord till allt. En eller fler administratörer hanterar konton och licenser, vilket gör att hanteringen inte landar på den enskilde läraren. Administratören har möjlighet att på egen hand dela ut licenser från olika förlag och leverantörer av digitalt innehåll, vilket innebär att när lärare och elever loggar in på sitt konto, så ligger verktygen framme redo för användning. Genom ett klick, så kommer användaren inloggad och klar in i verktyget och kan även inne i det aktuella verktyget hoppa mellan övriga tjänster och system som skolan valt att koppla till.

Det gör att alla, oavsett ålder och förkunskap, kan hänga med och faktiskt använda digitala verktyg på ett enkelt sätt. Alla är igång i klassrummet inom 30 sekunder.

3. Uppföljning och spårbarhet tydligare och enklare:

Eftersom Skolon har möjlighet att ”prata” med skolans egna system, lärplattform och elevregister, så är det möjligt att koppla ihop och synka dem till de digitala verktygen. Det gör att Skolon blir som en slags motor i mitten och som gör att användare kan använda allting tillsammans, istället för var för sig på sitt håll.

Genom djuplänkar kan du hoppa mellan läxan direkt in på den sida, stycke eller kapitel som du vill nå eller dela med dig av till andra.

Genom elevregistersynken så synkas alla elever, lärare och klasser direkt över till alla de digitala verktygen.

Genom Skolon Live kan läraren följa elevernas arbete i de olika digitala verktygen.
Vilka används, hur länge och av vilka?

Genom Skolons Datavisualisering får skolan full kontroll på all användardata som finns i respektive verktyg. Skolan får med andra ord full kontroll på sin användardata och kan hantera den på egen hand med endast ett par få klick. Det görs bland annat i form av utskrivbara rapporter och möjlighet att stoppa och radera data, vilket är i enlighet med GDPR – den nya dataskyddsförordningen som träder i kraft i maj 2018 med ökade krav på personuppgiftshantering.

Vill du veta mer om hur ni kan arbeta enklare digitalt på er skola?
Vi hjälper mer än gärna till, kontakta oss här.

GDPR-tips till skolor och kommuner från advokaten

GDPR, eller dataskyddsförordningen som den heter på svenska, är en ny lagstiftning som träder i kraft den 25 maj 2018. Den berör hur offentliga myndigheter och företag får behandla personuppgifter om sina kunder eller sina elever, om det gäller en skola. Syftet är att se till att enskilda individer inte blir kränkta genom personuppgiftsbehandlingen.

Fredrik Engström är advokat på Engström & Hellman Advokatbyrå i Göteborg och berättar att det finns en hel del som en skola eller kommun behöver att tänka på inför införandet av den nya dataskyddsförordningen:

– Det skolorna behöver göra nu är att inventera de personuppgifter som man idag behandlar i sin verksamhet. Kontrollera och dokumentera med vilket stöd man behandlar dem och hur länge de kommer att sparas i verksamheten.

Kommunen och skolorna behöver också se över sin datasäkerhet, så att det lever upp till dataskyddsförordningens krav.
– Det betyder bland annat att man måste se till att man har system för att skydda uppgifter från åtkomst från obehöriga och att man har system för att kartlägga dataintrång eller personuppgiftsincidenter, poängterar Fredrik.

Tre konkreta GDPR-tips från advokat Fredrik Engström:
1) Se över avtal

Se över avtal som skolan har med externa leverantörer, t.ex. privata företag som levererar lärplattformar eller lärverktyg på internet eller på annat sätt, samt hur de tar emot personuppgifter från skolan. Det är viktigt att kommunen ser till att alla sådana externa leverantörer uppfyller lagens krav. Gör de inte det, kan kommunen i slutändan riskera att drabbas av sanktioner.

2) Inventera

Tänk på att i god tid inventera den personuppgiftsbehandling som sker idag, så att skolan får en god uppfattning om vilka uppgifter som behandlas, med vilket stöd som de behandlas och hur länge de sparas. Den här inventeringen bör skolan också dokumentera, så att man sedan kan jämföra den med lagens krav och kontrollera att man uppfyller den.

3) Börja i tid

Lagen träder i kraft den 25 maj 2018 och då måste allting vara på plats. Även om det kan kännas som att det är gott om tid kvar, så går tiden alltid snabbare än vad man tror. Så se till att börja på en gång och framför allt – ta hjälp om ni känner att ni inte klarar av att tyda de komplicerade lagbestämmelserna.

Se även vår film om datasäkerhet här.

Skolans digitalisering tar fart 2018 – 3 punkter att ha koll på

Skolans digitalisering tar fart 2018 och det innebär flera nyheter för skolledare, lärare och elever.
Vad tycker du om förändringarna?

Den digitala kompetensen stärks i läroplanen

Skolan har i uppgift att utveckla elevers digitala kompetens och nu har regeringen beslutat om att denna punkt styrks i läroplanen för grundskolan och gymnasiet.

Revideringen av läroplanen innebär bland annat:
– Att programmering införs som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan, framförallt i teknik- och matematikämnena.
– Att stärka elevernas källkritiska förmåga.
– Att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik.
– Att arbeta med digitala texter, medier och verktyg.
– Att använda och förstå digitala system och tjänster.
– Att utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle.

Läs mer om regeringens beslut här.

Digitala nationella prov blir verklighet

På uppdrag av regeringen har Skolverket fått i uppgift att se till att de nationella proven digitaliseras och att det görs enligt ett gemensamt ramverk, så att proven blir tillgängliga, likvärdiga och användarvänliga för alla. Detta ramverk gör också att man beslutat om att införa en extern bedömning, som gör att de digitala proven avidentifieras och rättas av någon annan än den lärare som eleven har. Det innebär att alla elever får en rättvis bedömning av sitt prov.

Med start från höstterminen i år, så kommer det att genomföras en försöksverksamhet, vilket innebär att de digitaliserade proven och extern bedömning införs steg för steg. År 2022 ska de digitala proven vara fullt införda.

Läs mer från regeringen om de digitala proven här.

GDPR – ersätter PUL

Den nya dataförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) gäller för alla organisationer inom EU som på något sätt hanterar personuppgifter, däribland skolor och kommuner.

Syftet med den nya förordningen, som ersätter tidigare PUL, är att skydda medborgarnas persondata, t.ex. vilka uppgifter som en organisation har om en individ, i form av personnummer, adresser, bilder eller andra uppgifter som kan identifiera en person. Individen får nu rätten till tydlig information om hur användardatan hanteras och möjlighet att ändra uppgifter, få information flyttad eller raderad. Detta gör bland annat att organisationer måste förstärka sitt arbete gällande säkerhet, vilken information man sparar och varför. Man måste också se till att ha rutiner för eventuella incidentrapporteringar, om t.ex. intrång skulle inträffa.

Om en organisation bryter mot den nya förordningen riskerar man höga bötesbelopp.
Förordningen börjar gälla den 25 maj 2018.

Läs mer om GDPR från Datainspektionen här.

Se filmen med GDPR-tips från IT-chef Ole Lidegran här.

Programmering på schemat 2018: Tips och råd från experten Karin Nygårds

Som en del av regeringens satsning gällande att digitalisera den svenska skolan, så införs nu programmering som ett tydligt inslag i undervisningen under 2018 i ämnena matematik och teknik – något som visat sig oroa många lärare. Karin Nygårds är ett känt ansikte i IKT-kretsar, då hon föreläser om just programmering, synts som programledare för UR:s ”Programmera mera” – och van vid att lugna oroade lärare som berörs av den nya satsningen.


Vad tänker du om att programmering införs som ett inslag i undervisningen, Karin?

Det känns som att jag lever och andas detta just nu. För mig ligger fokus på att försöka hjälpa lärare att känna sig trygga och lugna och inte få panik inför det nya innehållet. Jag hinner inte fundera så mycket på om det borde ha gjorts på ett annat sätt, för det här är den verklighet vi har och det är den här planen som ska genomföras. Nu kör vi liksom.

8 av 10 mattelärare känner sig osäkra på att lära ut programmering, enligt en undersökning gjord av Lärarnas Riksförbund. Programmering på schemat, behöver man få panik?
För låg- och mellanstadielärare ser jag ingen anledning alls till panik. Det är faktiskt inte så mycket som krävs av lärarna och vi måste komma ihåg att ett centralt innehåll inte vänder upp och ner på hela undervisningen. För den osäkre läraren duger det gott att prova på med hjälp av någon av alla resurser som finns tillgängliga gratis online.

För högstadiet är det lite knivigare och där är det ju också mer pressat med betygen. Mitt grundråd är ändå att ta det lugnt och ta hjälp av varandra i kollegiet. Om något år kommer vi att ha bättre utbildningar i ämnet, och framför allt kommer vi tydligare veta vad vi ska ägna oss åt. Det kommer att se annorlunda ut om bara två år när vi har elever som har fått grunderna. Hur går vi vidare? Hur långt är vettigt att gå? Det är sådant som vi lärare måste mejsla fram genom praktiknära forskning.

Vilka utmaningar tror du att det finns med att programmering ska bli en del av undervisningen?
Tyvärr är det fortfarande många som kämpar med att få tekniken att fungera på skolor. Dålig hårdvara, hopplös mjukvara och kass uppkoppling. Jag förstår lärare som inte orkar ta in tekniken i klassrummet när det inte fungerar. Dessutom ser jag tidsbristen som ett problem. Om lärarna inte får avsatt tid att ta till sig nyheterna, så är det svårt att orka med.

Vilka effekter tror du att det kan ge för framtiden att våra elever får möjligheten att programmera på skoltid?
Min grundtanke har hela tiden varit att kunskap om hur digitala system är uppbyggda gör oss till mer kritiska konsumenter och till möjliga producenter. Det är en effekt. Sedan hoppas jag att eleverna med hjälp av datorkraft kan visualisera sina tankar och idéer på ett nytt sätt. Programmering är ett kraftfullt verktyg att lära sig.

Kan alla lära sig att programmera?
Ja, visst kan alla lära sig programmera, men precis som vi är olika duktiga på att skriva, måla, spela fotboll och sy, så är vissa mer lagda åt programmering. Sedan har vi kanske vissa fördomar om hur en person som är duktig i programmering är. Jag hade t.ex. inte koll på att min förmåga att lägga schema, min kärlek till lego och mitt nördiga intresse för kartor, faktiskt är tecken på att programmering passar mig. Det tog 37 år innan jag kom på det.

Till sist, kan man ha nytta av programmering i andra sammanhang?
För mig har det gjort mig säkrare på att hantera teknik. Min gamla teknikrädsla är borta. Sedan har det också gett mig nya sätt att strukturera mina tankar, men det vet jag är väldigt olika jämfört med hur till exempel mina programmerarvänner känner. Jag antar att vi använder våra förmågor och kunskaper på olika sätt!

Foto på Karin Nygårds: Severus Tenenbaums

Sök i bloggen

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Search in posts
Search in pages
Filter by Categories
Användare & kommuner
Inspiration & kunskap
Mässor/events
Nyheter/media
Partners
Tips & trix
  • Kategorier