Emojis – hur blev de en så stor del av dagens vardagliga kommunikation?

Vi lever i en digitaliserad värld och penna och papper har i stor utsträckning bytts ut mot fingrar på en touchskärm. Något som tagit ett stort kliv in i den vardagliga skriftliga kommunikationen är emojis. Emojis har till och med blivit så stort att de har fått en alldeles egen dag – idag, 17 juli, firar vi nämligen Emojidagen. Vad är historien bakom emojis? Och hur påverkar de vår kommunikation?
Snabba fakta om emojis:

Emojis är symboler vars syfte är att visa en känsloyttring och/eller förstärka det du skriver.

Emojis kommer ursprungligen från Japan, där de första gången dök upp 2005 hos telefonoperatörer och mobiltillverkare. Apple ses  sedan som den aktör som därefter spred emojis till övriga delar av världen, vilket var tre år senare. Då fanns emojis tillgängliga i en egen app och 2011 blev emojis integrerade direkt i Apples tangentbord. Andra tillverkare och aktörer följde efter Apple och den globala emojieffekten var ett faktum.

Idag finns flera tusen symboler som visar allt från känslor, djur, mat, fordon, flaggor, hobbies, med mera och utbudet växer ständigt för att hålla sig ajour med vad som händer runt om i världen. Många symboler var ursprungligen på olika sätt kopplade till den japanska kulturen, exempelvis kunde ses i matkategorin som visade symboler för japansk mat, men exempelvis inte för västerländsk mat. Påverkan från användarna är dock stor och idag finns symboler för allt från tacos till korv och popcorn.

2010 grundades kommittén Unicode Consortium med medlemmar från flera tunga namn från teknikbranschen. En gång om året hålls ett möte, då nya emojis röstas fram och inaktuella plockas bort.
Vilken emoji skulle du vilja använda i din kommunikation?

Att fundera på:

Kan emojis på något sätt användas i eller relatera till skolans värld och våra elever?

Hur påverkar emojis vårt språk och kommunikation?

Finns det tillfällen då det kan vara bra eller mindre bra att använda sig av emojis?

Hur tror du att den skriftliga kommunikationen ser ut om 50 år?

 

Vem i skolans värld inspirerar dig?

Vinnande tankar – namnet på vårt inspirationsmagasin där vi har pratat med personer som på något sätt inspirerar i skolans värld. Vi vill vara med och lyfta de personer som gör det där lilla extra. Som kommit på en unik idé, tagit ett initiativ och/eller lyft våra elever till nya nivåer. Så läs och tänk efter, vem i skolans värld inspirerar just dig? Och vad kan du göra för att inspirera andra?
I det här numret av Vinnande tankar kan du bland annat läsa om:


”Sverige skall bli det ledande landet i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter och effekter i utbildningssystemet”

VD för branschorganisationen Swedish Edtech Industry, Jannie Jeppesen, berättar om nutid och framtid för den svenska skolans digitalisering och hur bolagsmedlemmar kan bidra på bästa sätt.

”Alla elever skall vara inloggade och igång inom 30 sekunder”
Oliver Lundgren, VD för Skolon, om lösningen som gör betydande skillnad i det digitala klassrummet.

Hur digital är du?
Testa dig själv i vårt digitaliseringsquiz – blir du traditionalisten, digitalisten eller mittimellan?

Allt om GDPR
Värdefulla tips från advokaten om vad du ska tänka på.

Programmera mera med Karin Nygårds
Programmering på schemat! Behöver jag som lärare få panik? Programmeringsexperten och SVT-profilen Karin Nygårds ger sina råd och tankar.

”Bara genom att jag projicerar text och bild på stor skärm när jag läser, så blir läsningen mer spännande för barnen”
Skolbibliotekarien Tobias Gard om hur man med digitala metoder kan väcka stor läslust hos eleverna – med goda resultat som följd.

Så kan du använda sociala medier för att nå ut till eleverna
Prisade superläraren och instagramprofilen Magister Nordström om sitt arbetssätt med sociala medier som gjort succé både i och utanför klassrummet.

Alla artiklar hittar du här.

 

 

Följ med i jakten på världens bästa skola – hur når vi den?

I Sanoma Utbildnings intervjuserie får ni träffa intressanta personer som på olika sätt bidrar till jakten på världens bästa skola. Frågan är: Hur når vi dit?

Hur hanterar vi den svenska skolans utmaningar? Och hur tar vi hand om alla nya möjligheter? Runt omkring oss finns massor av kunskap och erfarenhet som vi kan ta del av, om vi bara vågar tänka nytt och fritt. Med en fot i klassrummet och en stor dos nyfikenhet försöker vi ta reda på hur den svenska skolan kan utvecklas åt rätt håll.

Varför är programmering viktigt? Är nyckeln till en bättre skola kreativitet och det skrivna ordet? Kan rätt kost hjälpa eleverna? Vilken roll spelar den fysiska miljön? Och hur får vi med oss så många som möjligt på den digitala resan?

I Sanoma Utbildnings intervjuserie träffar ni:

Oliver Lundgren, VD på Skolon
Om att få med alla på den digitala resan

Karin Nygårds, lärare, författare och programledare
Om programmering och framtidstro

Stojanka Drinic, biträdande rektor på Nya Elementar
Om att tänka nytt och våga misslyckas

Cecilia Walton, kock och kostrådgivare på Kreativa Kök
Om hur maten påverkar inlärning i skolan

Lars Bjerhem, Martela Group, arbetsmiljöspecialister
Om hur miljön kan bidra till en bättre skola

Dilsa Demirbag-Sten, Generalsekreterare för Berättarministeriet
Om hur berättande och kreativitet kan göra skolan mer jämlik

Alla intervjuer och filmklipp hittar ni hos Sanoma Utbildning – Jakten på världens bästa skola.

Hur löser vi lärarbristen?

Det råder lärarbrist i Sverige – hur kan vi locka ännu fler till läraryrket? Hör Anna Sterlinger Ahlring och Philip Hjalmarsson från en av landets mest populära poddar, Anna och Philips lärarpodcast, berätta om sina tankar kring ämnet. Håller du med? Vilka är dina egna tips?

Det är Almedalsveckan och ett av de ämnen som står högst upp på agendan är givetvis skola och utbildning. En av de stora frågorna i denna kategori är lärarbristen och hur vi får fler att välja läraryrket.

Anna Sterlinger-Ahlring och Philip Hjalmarsson är båda lärare som under de senaste åren synts och hörts i Anna och Philips lärarpodcast, där huvuddelen är att lyfta positiva förebilder inom yrket. Efter att ha tröttnat på den negativa bild som under lång tid spridits kring läraryrket och svensk skola, så bestämde de sig för att göra något åt saken, vilket resulterade i en lärarpodcast. Under åren har de träffat allt från lärare, rektorer och politiker för att samtala om möjligheter, utmaningar och lösningar för den svenska skolan och idag ligger podcasten på topp 20 i hela Sverige över mest lyssnade poddar.

Huvudsyftet med podcasten är att synliggöra alla goda exempel som finns i svensk skola, vilket enligt Anna och Philip kan bidra till att fler får upp ögonen för läraryrket. Håller du med Anna och Philip om deras tankar kring hur vi lockar fler till att välja lärarutbildningen? Eller har du kanske egna tips? Se mer i klippet!

Relaterad information:

Facebook: Anna och Philips lärarpodcast
Twitter: Anna och Philips lärarpodcast
”Vi drömmer lite om att göra en tv-show” – intervju med Anna och Philips lärarpodcast

”Varför ska jag som lärare bry mig om gamification?” med Adam Palmquist från Insert Coin

Varför ska du som lärare bry dig om gamification? Hur kan vi med framgång skapa motivation med hjälp av gamification i skolans värld? Adam Palmquist, utbildnings- och kunskapsledare, berättar om möjligheterna med spelifierat lärande och vilka positiva effekter det kan ge i klassrummet.

– Gamification är en av de viktigaste komponenterna för att motivera människan idag. Vi lever ju i en uppmärksamhetsekonomi där många, många saker påkallar elevers, men också vuxnas, uppmärksamhet. Gamification har visat sig vara en av de viktigaste komponenterna för att kunna bibehålla uppmärksamheten. Inte bara inom skolan, utan också inom träning och resurssparande, förklarar Adam Palmquist.

Gamification och utbildning har alltid haft en nära koppling till varandra och enligt Adam är det också skolans värld som vinner väldigt många fördelar med hjälp av gamification:

– Mycket forskning pekar åt samma håll – att spelifiering är ett sätt att hålla oss motiverade och engagerade i en uppgift. När forskare har tittat på när man spelar spel eller jobbar med ett spelifierat material, om det så handlar om resurssparande, träning eller inlärning, så handlar det om att vi har en HÖG dopaminutsöndring. Den här signalsubstansen får oss att känna att vi är tillfreds med oss själva. Vi har ett fysiskt och psykiskt välbefinnande, men också så höjs vår koncentration, vår inlärningsförmåga, och även vår positivitet till ett material. Det är därför gamification blir så effektivt i en lärande situation, avslutar Adam.


Det här är gamification

Att ta in spelmoment i verksamheter som traditionellt sett inte hör samman med spelande, för att på så sätt öka engagemang och motivation. Det kan t.ex. handla om att samla poäng för att komma framåt i en uppgift eller för att nå ett mål.

Om Adam Palmquist

Adam Palmquist är legitimerad lärare och arbetar idag som utbildnings- och kunskapsledare på Insert Coin. Han är författare till boken ”Det spelifierade klassrummet” (Studentlitteratur), en handledning om hur man med framgång kan använda spelifiering för att skapa motivation och engagemang i skolan och boken är den första i sitt slag i Sverige. Adam är en flitigt anlitad föreläsare om möjligheterna med spelifierat lärande och ses som en av de mest kunniga på området i Sverige.

 

Frida Monsén om: Skolans digitalisering – så kommer alla lärare med på tåget

 

Skolans digitalisering är ett hett ämne i och med att den digitala kompetensen stärks från och med 2018 i läroplanen för grundskolan och gymnasiet. Men, alla lärare har olika förkunskaper när det gäller det digitala, så hur får skolan med alla på tåget?

Frida Monsén är lärare, flitigt anlitad föreläsare och även författare. Just nu är hon aktuell med boken ”Digital kompetens – i skolan och i klassrummet” (Natur & Kultur) och ger här sina tre bästa tips om hur skolan kan få med alla lärare när det gäller det digitala arbetet i klassrummet.

1. Sluta behandla digitalisering som ett teknik- eller IT-projekt

– För att få med alla på tåget när det kommer till digitalisering, så tänker jag att vi måste sluta behandla digitaliseringen som ett teknik- eller IT-projekt och istället titta på att det handlar om att utveckla digitalt kompetenta medborgare. Framför allt är det en likvärdighetsfråga, för att om inte skolan tar ansvar för den delen, så kommer ingen annan att göra det heller, egentligen.

2. Inte bara en ansvarig – se till att digitaliseringen rör alla

– Det andra jag tänker på är att digitaliseringen behöver angå mig i min yrkesroll. Att inte låta en person få ansvaret för allt som har med digitaliseringen att göra, som en IT-pedagog eller eldsjäl på något sätt, utan var och en måste äga sin egen kompetens: “Hur relaterar det här till mig i min yrkesroll?”.

3. Utgå från individens förkunskaper

– Det tredje som jag skulle vilja lyfta är just att lyfta framsteg utifrån där var och en befinner sig. Att inte alltid bara lyfta fram spjutspetsarna, utan om det är en som aldrig tidigare har testat något som gör något som är en utmaning för den personen – lyft då det i sammanhanget. Tänk på samma sätt som du skulle tänkt med dina elever när det kommer till dina kollegor och medarbetare!

Vad du som lärare bör tänka på kring GDPR

25 maj träder den nya dataskyddsförordningen GDPR i kraft och det innebär att skolor och kommuner behöver se över sin hantering av personuppgifter. Vad bör du som lärare tänka på kring GDPR? Här ger Johanna Karlén, programansvarig för skolans digitalisering på SKL, sina tips.

Johanna Karlén är programansvarig för skolans digitalisering på SKL, Sveriges kommuner och landsting. Ett av ämnena som diskuterats flitigt under 2017 och 2018 är den nya dataskyddsförordningen, GDPR, som ersätter tidigare PuL. Det innebär att skolor, kommuner, företag och övriga som behandlar personuppgifter nu behöver se över och dokumentera hanteringen av de personuppgifterna som finns. Det finns många riktlinjer, guider och hjälpmedel kring hur ledare, chefer och rektorer kan tänka kring GDPR, men vad bör läraren som arbetar i klassrummet tänka på?

”Du ska kunna luta dig mot olika riktlinjer som finns på skolan eller i kommunen”

– När det gäller GDPR eller dataskyddsförordningen och dig som lärare, så tänker jag att du behöver ha lite koll på just vad det handlar om, t.ex. personuppgifter och vilka personuppgifter du hanterar i olika IT-tjänster. Men det är inte du som lärare som ska ha stenkoll, utan du ska kunna luta dig mot olika riktlinjer som finns på skolan eller i kommunen. Däremot så tänker jag att om du hittar någon cool app eller bra IT-tjänst som du hittar när du sitter och planerar, så ska du ganska enkelt kunna avgöra “Är den här okej eller inte?”. Det kan man göra genom att man funderar på vilka sorts uppgifter man registrerar och inte. Märker man att “oj, här är det ganska mycket personuppgifter”, då går man vidare och pratar med den som är ansvarig på skolan, berättar Johanna.

”Det är viktigt att du vet lite kring vad dataskyddsförordningen är”

Med andra ord ska du som lärare kunna följa exempelvis en policy för arbetet kring GDPR, men ändå veta vad den nya dataskyddsförordningen innebär på ett konkret sätt. Johanna avslutar:

– Det är viktigt att du vet lite kring vad dataskyddsförordningen är, vad personuppgifter är och hur du får lov att hantera dem i skolans olika tjänster. Att du känner dig lugn med att du vet hur du ska hantera e-posten. Till exempel när du får e-post från en förälder: om du får lov att skicka det vidare, var du ska spara det eller om du ska radera det. Så tänker jag!

Läs mer:

SKL:s sidor om skolan & GDPR
Johanna Karlén på Twitter

Håller du med Nelson Mandela?


Idag har ett av våra kontor fått nya skyltar till alla rum! Till alla rum, beroende på vad de fokuserar på, hör ett passande citat. Håller du med Nelson Mandela?

Pip, pip!

Pip, pip! Ett skepp kommer lastat med en vykortshälsning från Team Skolon. Glad Påsk!

3 enkla digitaliseringstips till lärare – och du behöver inte vara teknikproffs för att hänga med

Tobias Gard är skolbibliotekarien som prisats för sitt arbete med digitala verktyg. I sin undervisning använder han smartboards, poddar och spel för att väcka läslust och engagemang hos eleverna – något som visat både glädje och resultat i klassrummet. Här får du tre snabba och konkreta digitaliseringstips från Tobias – och du behöver inte vara ett teknikproffs för att hänga med.
Detta är Tobias Gard

Ålder: 36.
Arbetar: Som skolbibliotekarie på Kronan skola (f-9) och Frälsegårdsskolan (f-6) i Trollhättan.
Brinner för: Att väcka läslust och få mina elever att utvecklas som läsare.
Det bästa med mitt yrke: Att jag får träffa så många kloka elever varje dag och får dela mitt intresse för böcker med dem. Att stå i ett klassrum och läsa en bok inför ett gäng elever som nästan håller andan för att boken är SÅÅÅ spännande – den känslan är magisk!

Lilla Digitestet med Tobias: Hur digital är du?

Touch eller Penna
Morgontidning i handen eller Morgontidning på skärmen
Bio eller Netflix
Promenad eller Pokémon Go
Kontanter eller Swish

3 snabba digitaliseringstips

1. Tänk inte att du behöver vara en teknikexpert för att arbeta digitalt. Det är inte jag, utan man lär sig under tiden som man arbetar.

2. Projicera alltid det du läser högt på stor skärm med hjälp av exempelvis en dokumentkamera. Barnen får lättare att fokusera då och använder både sina ögon och öron vid läsningen.

3. Arbeta med podcasts av olika slag. Sveriges Radio har exempelvis en mängd olika poddar där de samlar sina uppläsningar och dramatiseringar av olika barn- och ungdomsböcker. Lätt att lyssna på i klassrummet och barnen kan dessutom fortsätta att lyssna hemma!

Sök i bloggen

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Search in posts
Search in pages
Filter by Categories
Användare & kommuner
Inspiration & kunskap
Mässor/events
Nyheter/media
Partners
Tips & trix
  • Kategorier