“Brist på tid och resurser för kompetensutveckling är det största hindret”

Peter Karlberg, Skolverket
Peter Karlberg, Skolverket

KLOKA PERSONER OM FRAMTIDENS LÄRANDE
I fokus: Peter Karlberg, Undervisningsråd Skolverket

Hur tänker du om framtidens lärande?
Själva lärandet är en process som pågår i våra huvuden. Den ändras nog egentligen inte. Däremot ändras förutsättningarna för lärandet och därmed kraven på hur vi organiserar det i termer av undervisningspraktiker, lärmiljöer och inte minst var och när vi lär. Gränser mellan formellt och informellt lärande minskar, liksom avståndet mellan skolkunskap och omvärlden.

Hur ser du på digitalisering och lärande?
Digitaliseringen ger oss nya möjligheter bland annat i form av verktyg för att hantera information – både i termer av konsumtion och produktion av innehåll. Därmed kan man göra saker i skolmiljön som tidigare inte varit möjligt, t.ex. i form av visualiseringar, vilket kan bidra till fördjupad förståelse, autentiska uppgifter som ökar motivation och nytta. Digitaliseringen ger också lärare nya möjligheter att följa sina elevers utveckling och kan bidra till att undervisningen bättre kan anpassas till varje elevs behov.

Vad är din målbild för det du gör för att bidra till framtidens lärande och bättre nyttjande av digitaliseringens möjligheter?
Att såväl huvudmän, skolledare och lärare ska hitta resurser för sin kompetensutveckling hos oss på Skolverket, så att de skillnader som nu finns mellan olika skolor kan utjämnas.

Vad anser du som de största hindren för att digitalisera skolvärlden?
Sverige är ett av de länder i världen som har bäst förutsättningar att utnyttja digitaliseringens möjligheter tack vare en jämförelsevis mycket god tillgång till digital teknik. Det som fortfarande saknas är att alla lärare får möjlighet att utveckla sin undervisning, så att dessa möjligheter kan tas tillvara. Brist på tid och resurser för kompetensutveckling är det största hindret. Situationen är dock inte lika överallt och det finns mycket att vinna på den delningskultur som håller på att växa fram och det kollegiala lärande som utvecklas. Brister i förmågan att leda detta arbete är ett annat hinder, liksom tillgången på riktigt bra lärresurser.

Vad tror du blir följderna om vi misslyckas att ta oss förbi dessa hinder?
Jag tror inte att vi kommer att misslyckas (och det är viktigt att vi inte gör det, eftersom det skulle leda till ökade klyftor – de som kan och de som inte kan hantera den digitala värld vi lever i).

Vilka fördelar skulle vi kunna skapa när vi tar oss förbi dessa hinder?
Eleverna kommer att uppleva verksamheten i skolan som mera relevant, som mera i fas med det samhälle de växer upp i och som de ser framför sig. De kommer också att utveckla kompetenser som de ser efterfrågas utanför skolan och därmed känna sig bättre förberedda för ett vuxenliv – både som kompetenta medborgare i ett demokratiskt samhälle och som väl förberedda inför
framtida studieval och yrkesliv.

Kan du ge ett konkret exempel på vad du gör för att bidra till en positiv digitalisering av lärande?
Bidrar till att exempel på hur digitala verktyg konkret kan användas i undervisningen. Skolverket har också precis fått två nya uppdrag som handlar om digitaliseringen. Det ena fokuserar just på kompetenshöjande insatser inom ramen för nationella skolutvecklingsprogram. Det andra uppdraget är att utarbeta förslag på nationell strategi för digitaliseringen av skolan – en för grundskolenivån och en för gymnasieskolenivån. Stora uppdrag som verkligen behövs och som det känns mycket bra att få jobba med.

Vad önskar du att någon annan skulle göra?
Vi vet att ledarskapet spelar en avgörande roll när det gäller all skolutveckling och det gäller också för digitaliseringen. Det är lokalt – på skolenheten – man kan skapa förutsättningar för kollegialt lärande som inbegriper digitaliseringen, nära knutet till undervisningspraktiken.

Kommentera